Anna Ellström

Marie Henningsson

Blå traktor slår åkerbönor på en åker under molnig himmel.

Rapshuggare bonor vete 1.jpg

Skördesäsongen 2025 har för jämtländska Haxäng mjölkgård präglats av ostadigt väder med väntan och passande.– När det väl blivit uppehåll har vi bara haft tre-fyra dagar att köra på och behövt prioritera om vi ska slå grönfoder, helsäd eller gräs, säger Simon Sundell.Andra veckan i september skördades grönfodret i två omgångar. Trots att de dryga 30 hektaren vete/vicker låg ner, gick allt till slut att ta rätt på.– Vickern växte som fan på slutet och när det regnade la den sig ner och tryckte ner vetet också. Det var ett elände att försöka slå och ett lika stort elände att försöka få allt genom hacken, säger Simon Sundell.<h2>Inga vicker nästa år</h2>Efter tredje året med vicker har han beslutat att slopa den helt nästa år.– Vi kommer köra vete som helsäd i stället. Vickern ger bra protein i fodret, men går den det minsta lilla för länge lägger den sig ner och blir svårskördad.Åkerböna/vete slås med en rapshuggare, med minst två decimeters stubb för att inte få med onödigt mycket av bönornas grova stjälk.– Skärbordet lägger ihop grödan, och eftersom stråna är ihåliga torkar den ner och går jättebra att hacka efter 1-1,5 dygn.

En man med keps utomhus mot suddig bakgrund.

Simon.jpg

Men i år var förhållandena blötare än Simon räknat med, med dimma och dagg på kvällarna.– Vi fick till slut inte något genom hacken och kunde inte ha limpan öppen i fler dagar, så vi fick stänga den och kassera resten.Totalt omkring 10 hektar fick putsas bort.– Det är alltid tråkigt att inte ta reda på det man odlat, men vi har ingen foderbrist om man säger så.<h2>Tröset får vänta</h2>När kornet kan tröskas återstår att se. Den del som den 25 juli la sig i en störtskur med kraftig blåst, hann mogna för mycket för att kunna skördas som helsäd.– Tröskan som vi skulle leja har gått sönder, så att den inte kan köras mer i höst. Vi letar efter en annan, men eftersom det är blött och liggsäd överallt blir det inte mycket kört någonstans och ingen tröska har tid att komma hit än.Lagringen är en annan fråga.– Jag hade eventuellt tänkt krossensilera kornet i korv, men det är lite för torrt och skulle förmodligen gå åt väldigt mycket syra. Det blir nog billigare att tröska och torka i småetapper, och lämna kvar delarna med för höga vattenhalter.Det kan hända att halmen hackas.– Kan man inte köra skit och plöja för att man måste stå och vänta på att pressa halm är det bättre att ge fan i det. Halm finns ju gott om att köpa i år, till ganska bra priser, om det skulle behövas.Den 16 september väntar Simon Sundell även på väder för att kunna ta tredjeskörden på förstaårsvallarna och andraskörden på det senare slagna.– Men vi har hittills skördat mycket mer vallfoder än normalt, så en del mindre bitar som mest tar tid att slå kommer vi putsa i stället.Fem dagar tidigare var det så blött i markerna att mjölkkorna stängdes inne.– Vi hade tänkt släppa ut dem igen, men det har regnat så pass mycket att jag tror betessäsongen är över för dem nu. Men sinkor och kvigor kommer få vara ute, vi har en del beten som vuxit på.

<h3>Haxäng mjölkgård</h3>Ligger: Utanför Brunflo, strax söder om ÖstersundDrivs av: Simon och Magdalena SundellAnställda: Två heltid i lagården, sonen Oskar delar av året, två–tre sommarjobbareAreal: Cirka 410 hektar, varav 40 hektar rena betenJordarter: Steniga, med låg lerhaltGrödor 2025: 60 hektar korn, 25 hektar åkerböna/vårvete, drygt 30 hektar vicker/vete med vallinsådd. Resten vall.Djur: Cirka 120 årskor, egen rekrytering och en del stutar. Totalt cirka 270 djur.

Med sista vallskörden kvar är Haxängs grovfoderlager redan välfyllda. Ändå har en hel del fått lämnas oskördat i blötan.

Skördesäsongen 2025 har för jämtländska Haxäng mjölkgård präglats av ostadigt väder med väntan och passande. Men Simon Sundell konstaterar att dt blivit mycket gräs i år.

Välfyllt grovfoderlager i Haxäng

Odlingskollen

Utmaningar för skördeåret 2025 - Jämtland kämpade med vickerns tillväxt och fuktiga förhållanden.

Mycket skördat i Jämtlands väderluckor

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera