"Bättre resultat på djuren med utedrift"

– Det går för fullt. Det är fint väder, vindstilla och soligt och cirka 10 grader. Samtidigt är det oroligt med torkan, det har inte regnat på flera veckor, säger Emil Jakobsson när Land Lantbruk intervjuar honom andra veckan i april.

– Ja, vi har nu två anställda som vi inte hade i fjol så det är första hela vårbruket där vi är flera i arbetet. Det är ett lyft efter flera år då det har varit svårt att få tag på personal. Vi lyckades rekrytera via Facebook den här gången.

– Vi hade två män från Eritrea som arbetade på gården cirka ett och ett halvt år. De hade varit i Sverige ett antal år och flyttade hit från fastlandet. Här arbetade de med skogsskötsel och att ta hand om djuren. Jag tycker att det fungerade bra överlag och skulle kunna tänka mig pröva något liknande igen.

– Farfar köpte gården 1953. Jag startade min firma 2017 och tillsammans med min fru tog jag över ägandet 2023 från min far och farbror. De är fortfarande med och hjälper mig och min bror på gårdarna.

– Det har varit ett utmanande ränteläge, man har fått tänka till en hel del. Samtidigt genomfördes ett generationsskifte på vår andra släktgård som min bror har tagit över. Han har tidigare jobbat med annat så parallellt med mitt har jag hjälpt honom att komma igång.

– Nu sker 95 av de omkring 150 kalvningarna i utedriften. Tanken är att det ska vara samtliga kalvningar så småningom. Djuren går ute året runt utan tillgång till ligghall. Jag träffade min fru på Alnarp och vi gjorde studiebesök på Revingehed där de har liknande produktion. Det sådde ett tankefrö hos oss. Vi tycker att djurproduktion är kul och vår gårds förutsättningar beträffande arrondering och marker lämpar sig för utedrift snarare än för rationell växtodling. De stallar vi har är äldre och lite svårarbetade.

– En parameter är att jag inte behöver investera i det som krävs i ett stall utan det är i stort sett stängsel som ska till. Jag uppfattar också att vi har bättre resultat på kalvningarna och djuren i utedriften än vad vi kunde prestera i de stallar vi har när det kommer till kalvdödlighet och sådant. Djuren mår bättre när de får mer plats för sitt naturliga beteende.

– Vi var först på Gotland och ingår i ett kontrollprogram som hanteras av Gård & Djurhälsan. Man måste bli godkänd utifrån en omfattande kravlista för att få ha djuren ute. Lagen säger att djuren ska ha tillgång till ligghall men vi som lever upp till de här kraven inklusive årliga kontroller av en veterinär tillåts att ha utedrift. Till exempel får det inte ske några kalvningar mellan 1 november och sista februari.

– Förhoppningen är att avräkningspriset ska fortsätta höjas så att man kan hålla takten med allt annat som har sprungit i väg i pris. Jag uppfattar inte att betalningen har hängt med inflationen och kostnadsökningarna på insatsvaror.

– Regn! Det behövs en rotblöta för återställa vattennivåerna och markfukten. Just nu dammar det på gårdsplanen som om det vore mitt i sommaren.