Det är bra att naturbruksprogrammen har uppdaterats med ämnen som bättre speglar framtidens kompetensbehov men lärarna måste också få regelbunden kompetensutveckling för att kunna undervisa i dessa nya ämnen. Det skriver representanter från Gröna Arbetsgivare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
De gröna näringarna är en framtidsbransch som förenar teknik, hållbarhet och entreprenörskap – helt avgörande för klimatomställningen och livsmedelssäkerheten. Ska Sverige få ut den fulla potentialen är branschens kompetensförsörjning avgörande men då krävs ett bättre utbud av utbildningar och större samverkan med näringslivet. Yrkesutbildningarna inom de gröna näringarna blir allt populärare men har fortfarande svårt att attrahera så många som behövs. Unga känner heller inte till dagens moderna lantbruk med digitala styrsystem, drönare och avancerad dataanalys. Det lever kvar en gammaldags bild och när de unga inte känner till dagens karriärmöjligheter missar branschen mängder av kompetens.
Det är avgörande att utbildningarna speglar dagens gröna näringsliv som handlar om avancerad teknik, hållbarhetsstrategier och digitalisering. Det är bra att naturbruksprogrammen har uppdaterats med ämnen som bättre speglar framtidens kompetensbehov men lärarna måste också få regelbunden kompetensutveckling för att kunna undervisa i dessa nya ämnen. En modernare utbildning gör branschen mer attraktiv och visar att de gröna näringarna i högsta grad är en del av framtidens lösningar.
Även lantbruksföretagen behöver engagera sig mer i de utbildningar som finns, såväl i lokala programråd som i det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. APL är avgörande för att ge unga en chans att skapa sig en egen bild av vad arbete inom modernt lantbruk innebär. Lantbruket bör titta på, och inspireras av, det svenska skogsbruket som har ett väl fungerande system för detta. Vad gäller eftergymnasial utbildning finns det bra och relevanta program på yrkeshögskolorna men utbildningsplatserna är alldeles för få. Vi anser vidare att systemet för beviljande är godtyckligt och att näringslivets bedömning av utbildningarnas kvalitet borde väga tyngre än vad det gör i dag. Dagens system medger inte heller någon långsiktighet för utbildningsanordnare då man bara beviljas en period i taget.
På universitetsnivå är det för få utbildningar som kombinerar agronomi med digitalisering och hållbarhetskompetens, vilket är ett problem när branschen behöver både praktiska teoretiker och teoretiska praktiker.
Slutligen måste även politiken ta sitt ansvar. Det behövs fler platser och fler program som kombinerar utbildning i de kompetenser som efterfrågas i dag med morgondagens teknikutveckling. Finansieringen måste vara långsiktig så att utbildningarna inte riskerar att läggas ned på grund av tillfälliga svängningar i söktryck. Samhället skriker efter fler förnybara alternativ och att bli mer självförsörjande på livsmedel. Då behöver Sverige också en mer stabil och attraktiv utbildningskedja – från gymnasiet till högskolan. Det är dags att vi i näringslivet tillsammans med politiken och skolan tar ett gemensamt ansvar för att lösa detta.
Kristine Wiklund, ansvarig kompetensförsörjning på Gröna arbetsgivare
Linus Karlén, Public Affairs och arbetsmarknadsexpert på Gröna arbetsgivare
