Det finns fortfarande tid för regeringen att tillsätta en bred utredning för att främja ägarskiften. Inte minst för att bana väg för en ny generation lantbrukare som gör en stark svensk livsmedelsförsörjning fortsatt möjlig. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
EU-kommissionen har presenterat en ny strategi för generationsskiften inom jordbruket med målet att fördubbla antalet unga och nya lantbrukare till 2040. Nu uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna att rikta minst 6 procent av den gemensamma jordbrukspolitiken Cap till generationsväxling. Samtidigt har det tidigare aviserats att den totala budgeten ser ut att minska, vilket riskerar att lägga sordin på investeringsvilja och påverka lönsamheten negativt.
LRF Ungdomens ordförande Katarina Wolf säger i en intervju till Lantbrukspodden 15 minuter att det är en viktig signal om att det här är en viktig fråga i EU men att det nu är upp till den svenska regeringen vad den väljer att göra nationellt.
LRF Ungdomen har länge drivit på för en bred utredning som tar upp vad som faktiskt krävs för att kunna ta över och fortsätta driva ett lantbruksföretag i Sverige. Däribland att införa ett etableringslån för unga och andra förslag som presenterades i LRF Ungdomens rapport Många vill men få kan från 2023.
Det är förstås angeläget att göra det enklare för unga att bli lantbrukare och ta över gårdar i hela EU. Den genomsnittliga åldern för en lantbrukare i EU är 57 år och enbart 12 procent är under 40 år, enligt EU-kommissionens statistik. Men som ofta är fallet är det lätt att ta till fluffiga beskrivningar som nu behöver fyllas med konkret innehåll. Svenska beslutsfattare kan inte heller vänta på bättre tider. Att det ständigt ska fyllas på med unga och nya lantbrukare i en allt tuffare bransch är inget som alls går att ta för givet. Öronmärkta medel för unga är också enbart en rekommendation från EU-kommissionen. För att något ska förändras på riktigt behöver hela sektorn lyssna på vad den unga generationen har att säga. Vackra ord om höjda produktionsmål betyder ingenting om de inte kopplas till nutiden. En verklighet där banker inte våga lita på en ung person och där det – från bankens sida - vore säkrare att inte satsa alls eller att sälja av kapital, om sådana värden finns.
Låt den nya generationen ta plats men då måste också riktiga förändringar göras. Precis så som Katarina Wolf skrev i en krönika här i Land Lantbruk nyligen där hon varnade för ”youth washing”, när unga personer lyfts fram utan att de egentligen är delaktiga i beslutsfattandet.
Det finns fortfarande tid för regeringen att sätta ljus på den här frågan och tillsätta en bred utredning för att främja ägarskiften. Svenskt lantbruk behöver stabila och långsiktiga förutsättningar, tillgång till kapital och ett regelverk som inte hindrar. Inte minst för att bana väg för en ny generation lantbrukare som gör en stark svensk livsmedelsförsörjning fortsatt möjlig.
