Kriget i Ukraina är inne på sitt fjärde år. Förluster i människoliv, hälsa, infrastruktur och samhällsfunktioner är stora. Men även Ukrainas miljö lider. Skador på förorenad natur och brinnande skogar dokumenteras för att kunna ställa Ryssland till svars.
En första vetenskaplig studie från SLU om krigsskador på skogen i Ukraina med data från krigets första år visade att i det studerade området i Cherson, längs Dneper-floddeltat, hade 16 procent, av skogsbestånden skadats. I de andra två områdena, Tjernobyls förbjudna zon och skogarna mellan städerna Charkiv och Luhansk, hade lika mycket skadats. I det torra området kring Cherson bedömdes 89 procent av skogen ha en förhöjd brandrisk och i de andra områdena bedömdes risken vara 70 procent.
Sedan dess har skadorna blivit än mer omfattande.
– Den totala arealen som är skadad i södra och östra Ukraina, nära frontlinjen, var tre gånger större 2024 och var uppe i 240 000 hektar, säger Maksym Matsala, SLU, en av forskarna vid som författat studien.
Det är via satellitkartor som forskarna kan upptäcka de områden som är skadade av bränder. De flesta bränderna uppstår i avlägsna områden vilket gör att ingen bekämpar dem och de får rasa fritt.
– Den största anledningen till bränderna var rysk beskjutning och bränderna har lett till stora förluster av skog och lokala ekosystem, säger Maksym Matsala.
I alla områden nära fronten finns mycket odetonerad ammunition som gör att det inte går att bekämpa elden från marken. När elden kommer nära bebyggelse evakuerar man, dels på grund av själva elden men även eftersom det är farligt på grund av de odetonerade minorna.
– Det är farligt att vara nära skogen. Den odetonerade ammunitionen kan sprida sina delar i en stor omkrets. Att bekämpa elden med flyg, vilket är det vanliga sättet i Ukraina, är också omöjligt nära fronten eftersom planen skulle bli nedskjutna, säger Maksym Matsala.
Delar av den skadade skogen står kvar. Allt brinner inte ner men mycket blir svårt skadad av bomber.
– Serebrianskyiskogen i öster har delats av fronten sedan 2023. Den är svårt skadad av pågående strider och man kunde se skadorna tydligt nu under vintern. Området är 12 000 hektar och 80 procent består av tall och allt är totalt borta. Av lövträden kanske några överlever, säger Maksym Matsala.
Mest frekvent brinner det i norra och centrala delarna av Ukraina, eftersom det är där det finns mest skog. I södra Ukraina startas flest bränder av bomber och när det börjar brinna på ockuperat område är det ingen som släcker.
Det första året av kriget, 2022, var inget brandår i Ukraina vilket förra året var. I maj och september fick enorma bränder dra fritt fram över landskapet.
– Under sovjettiden och som en kvarleva efteråt har man planterat så mycket tall som möjligt så landskapet är väldigt eldfängt. Även de områden som brann 2022 var väldigt lättantändliga i fjol med den nya växtligheten som man inte kunnat gå in och röjt på grund av minor, säger Maksym Matsala.
Kriget till trots finns det ett fungerande skogsbruk i de skogar som inte ligger nära gränsen eller nära fronten. Den mesta av skogen är statligt ägd i Ukraina och mycket av skötseln är centraliserad.
– Det här centraliserade tankesättet är förlegat, det behövs en förändring. Det borde vara en mer varierad skötsel, vad som ska planteras på olika marker. Kanske borde man till exempel ha mer boskap som betar för att få bort undervegetationen, säger Maksym Matsala.
I Ukraina finns, liksom i Sverige, en tradition av att använda skogen som rekreation och för bär- och svampplockning. Men nu är det en stor risk att skogarna blir otillgängliga för en lång tid framåt.
– Man kommer inte kunna rensa skogsområden från minor under de närmaste årtiondena. Teknik där drönare hittar minor och desarmerar dem fungerar i fält, inte i skogen. Skogen riskerar att bli oåtkomlig, säger Maksym Matsala.
Utöver skador på skogen är resten av naturen och djurlivet skadat av kriget. Det pågår ett digert arbete i Ukraina där miljödepartementet dokumenterar miljöförstörelsen för att kunna ställa Ryssland till svars för brotten mot miljön.
Margot Wallström, tidigare socialdemokratisk utrikesminister och EU-kommissionär, leder en internationell arbetsgrupp som på uppdrag av president Volodymyr Zelenskyj kartlägger de miljöskador som kriget orsakat.
I rapporten som kom förra året listades 50 rekommendationer för Ukraina om vilka åtgärder som kan göras för en grön återuppbyggnad och återhämtning.
- Ukraina ska känna att det finns en framtid. Miljön är ingen lyx som vi kan ta itu med senare när det blir fred. Och det har vi faktiskt lyckas med en del. De har med miljöhänsyn vid minröjnig. Man kan till exempel inte bara skrapa av det översta jordlagret eftersom det är deras största och viktigaste tillgång, sade Margot Wallström när hon talade på konferensen Skogens dag tidigare i år.
Sedan kriget bröt ut i Donbassregionen i Ukraina 2014 har nästan 40 procent av Ukrainas ekologiskt värdefulla områden upplevt ockupation, de flesta av dessa sedan februari 2022.
I slutet av 2023 uppskattade experter att cirka 10 procent av Ukrainas territorium hade drabbats av måttliga till mycket betydande skador.
Ukrainas regering har beräknat att kostnaden för miljöskadorna till följd av kriget hittills är mer än 56 miljarder euro.
En stor del av Ukraina är eller misstänks vara kontaminerat med landminor och oexploderad ammunition.
Det är viktigt att minröjningen sker på ett sätt som inte orsakar större miljöskador. Mekanisk minröjning och skrapning av matjorden kan avlägsna minor snabbare men kan leda till stor och irreparabel skada.
