Tvillingarnas skötselfria skogsbruk

Plantera, invänta avverkning och få en bättre ekonomi. Tvillingarna Eriksson hävdar att deras lärkskog inte behöver skötas alls. Skötselfritt skogsbruk, kallar de det.

En kvalitetshöjande åtgärd i beståndet är stamkvistning.
En kvalitetshöjande åtgärd i beståndet är stamkvistning. FOTO: HENRIK DAMMBERG

Anders och Johannes Erikssons idé om skötselfritt skogsbruk bygger på egna erfarenheter i skogarna runt Hyssna i södra Västergötland. Deras metod ger en bättre ekonomi för skogsägaren, hävdar de.

– När vi avverkar här kommer de 1000 grövsta stammarna per hektar vara över 30 centimeter i brösthöjd. Det ger minst 1000 kubikmeter per hektar, plus övriga stammar i underbeståndet och eventuell övrig lärk, säger Johannes Eriksson entusiastiskt.

Deras idé är en vidareutveckling av det gallringsfria skogsbruk som de länge propagerat för. Nu krävs inte heller någon röjning, enligt bröderna.

Måste plantera rätt

Genom att glespantera, inte markbereda, inte röja och inte gallra sparar de pengar samtidigt som det växer bra. Men av yttersta vikt är att planteringen görs på rätt sätt.

– Du måste ha stora plantor, inte snytbaggegodis. De ska sättas med cirka tre meters mellanrum och du ska välja den optimala planteringspunkten, säger Anders Eriksson.

Göra kontroll

Metoden förutsätter att lärken, som är ett pionjärträd, från början har ett övertag på slyn. Därför är det viktigt att göra en etableringskontroll efter 2-3 år.

– Då man kan ta bort sly som hänger över lärken om det behövs. Men vi har bestånd som vi inte har rört alls. Det fungerar ändå, säger Johannes Eriksson.

MISSA INTE: FILM: Skogstvillingarnas tips

Inga maskiner

Nästa stora åtgärd är avverkning om 40-50 år. Inga tunga skogsmaskiner kör sönder marken vid gallring och skogen sköter sig själv.

Utebliven röjning gör att undervegetationen blir tät, vilket enligt tvillingarna är bra. Lärken danas av växtligheten underifrån och där trivs djur och fåglar, har de märkt.

– Man kan slarvröja lite om man vill. Men det behövs egentligen inte, säger Johannes Eriksson, efter att ha brutit av några stammar lövsly.

Kan stamkvista

En kvalitetshöjande åtgärd för den som vill är stamkvistning. I ett bestånd som planterades år 2000 stamkvistar tvillingarna upp till 6 meter ungefär.

– Det tar otroligt lite tid att stamkvista sett till trädets omloppstid. Ingen kan säga att det är ett svårt jobb, säger Anders Eriksson.

En fråga som de fått är om den skötselfria metoden går att använda på gran. Svaret är att sekundärträdslaget gran kräver röjning.

PREMIUMLÄSNING: Metoden kräver engagemang

FAKTA: Så funkar skötselfritt

Ingen markberedning

Plantera cirka 1200 lärk per hektar

Etableringskontroll efter 2-3 år

Ingen röjning

Ingen gallring

Slarvröjning och stamkvistning för kvalitetsförbättring (inget måste)

Avverkning efter 40-50 år

Fördelarna med metoden:

Låg föryngringskostnad

Ingen röjningskostnad

Ingen gallringskostnad

Inga körskador på mark eller fornminnen

Minskad risk för stormskador

Minskad risk för rotröta

FAKTA: Två bestånd i siffror

Galtholmen

Planterat år 2008, G28

Stammar 1200 lärk

Medeldiam 12,8 cm

(800 grövsta 14,3 cm)

Total volym 75,6 m3sk lärk/ha

2,6 m3sk björk/ha

Total tillväx 9,75 m3sk/ha/år

Storhägnet

Planterat år 2000, G26

Stammar 1300 lärk

Medeldiam 18,7 cm

(800 grövsta 19,4 cm)

Total volym 249,4 m3sk lärk/ha

18,3 m3sk björk/ha

Total tillväxt 16,7 m3sk/ha/år