Tvillingarnas skötselfria skogsbruk
Plantera, invänta avverkning och få en bättre ekonomi. Tvillingarna Eriksson hävdar att deras lärkskog inte behöver skötas alls. Skötselfritt skogsbruk, kallar de det.
Plantera, invänta avverkning och få en bättre ekonomi. Tvillingarna Eriksson hävdar att deras lärkskog inte behöver skötas alls. Skötselfritt skogsbruk, kallar de det.
Anders och Johannes Erikssons idé om skötselfritt skogsbruk bygger på egna erfarenheter i skogarna runt Hyssna i södra Västergötland. Deras metod ger en bättre ekonomi för skogsägaren, hävdar de.
– När vi avverkar här kommer de 1000 grövsta stammarna per hektar vara över 30 centimeter i brösthöjd. Det ger minst 1000 kubikmeter per hektar, plus övriga stammar i underbeståndet och eventuell övrig lärk, säger Johannes Eriksson entusiastiskt.
Deras idé är en vidareutveckling av det gallringsfria skogsbruk som de länge propagerat för. Nu krävs inte heller någon röjning, enligt bröderna.
Genom att glespantera, inte markbereda, inte röja och inte gallra sparar de pengar samtidigt som det växer bra. Men av yttersta vikt är att planteringen görs på rätt sätt.
– Du måste ha stora plantor, inte snytbaggegodis. De ska sättas med cirka tre meters mellanrum och du ska välja den optimala planteringspunkten, säger Anders Eriksson.
Metoden förutsätter att lärken, som är ett pionjärträd, från början har ett övertag på slyn. Därför är det viktigt att göra en etableringskontroll efter 2-3 år.
– Då man kan ta bort sly som hänger över lärken om det behövs. Men vi har bestånd som vi inte har rört alls. Det fungerar ändå, säger Johannes Eriksson.
MISSA INTE: FILM: Skogstvillingarnas tips
Nästa stora åtgärd är avverkning om 40-50 år. Inga tunga skogsmaskiner kör sönder marken vid gallring och skogen sköter sig själv.
Utebliven röjning gör att undervegetationen blir tät, vilket enligt tvillingarna är bra. Lärken danas av växtligheten underifrån och där trivs djur och fåglar, har de märkt.
– Man kan slarvröja lite om man vill. Men det behövs egentligen inte, säger Johannes Eriksson, efter att ha brutit av några stammar lövsly.
En kvalitetshöjande åtgärd för den som vill är stamkvistning. I ett bestånd som planterades år 2000 stamkvistar tvillingarna upp till 6 meter ungefär.
– Det tar otroligt lite tid att stamkvista sett till trädets omloppstid. Ingen kan säga att det är ett svårt jobb, säger Anders Eriksson.
En fråga som de fått är om den skötselfria metoden går att använda på gran. Svaret är att sekundärträdslaget gran kräver röjning.
PREMIUMLÄSNING: Metoden kräver engagemang
FAKTA: Så funkar skötselfritt
Ingen markberedning
Plantera cirka 1200 lärk per hektar
Etableringskontroll efter 2-3 år
Ingen röjning
Ingen gallring
Slarvröjning och stamkvistning för kvalitetsförbättring (inget måste)
Avverkning efter 40-50 år
Fördelarna med metoden:
Låg föryngringskostnad
Ingen röjningskostnad
Ingen gallringskostnad
Inga körskador på mark eller fornminnen
Minskad risk för stormskador
Minskad risk för rotröta
FAKTA: Två bestånd i siffror
Galtholmen
Planterat år 2008, G28
Stammar 1200 lärk
Medeldiam 12,8 cm
(800 grövsta 14,3 cm)
Total volym 75,6 m3sk lärk/ha
2,6 m3sk björk/ha
Total tillväx 9,75 m3sk/ha/år
Storhägnet
Planterat år 2000, G26
Stammar 1300 lärk
Medeldiam 18,7 cm
(800 grövsta 19,4 cm)
Total volym 249,4 m3sk lärk/ha
18,3 m3sk björk/ha
Total tillväxt 16,7 m3sk/ha/år