Problem uppstår när länsstyrelser och Skogsstyrelsen bestämmer att avsätta områden av arthänsyn, utan att komma överens om en skälig ersättning, ofta ingen ersättning alls, skriver Pelle Lindqvist, skogsbrukare och forskare, i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I dag tas regelmässigt miljöhänsyn och både privata skogsägare och bolagsskogar avsätter normalt 5 procent frivilligt för miljöhänsyn, skog som man låter sköta sig själv, bli gammal och falla omkull. Detta är bra för att djur, insekter, lavar och växter som kräver gammal skog för att klara sig, den biologiska mångfalden. Nackdelen ur naturhänsyn med gammal skog som sköter sig själv är att den inte växer så mycket och då binds inte heller koldioxiden från atmosfären. För varje kilo ved som växer, binds 0,6 kilo koldioxid. Exempelvis i en skog på 200 hektar binds årligen 700 ton koldioxid. Produktionsskog och miljöintresset att binda koldioxiden till kol (ved) går med andra ord hand i hand. Ju bättre skogen växer desto mer koldioxid binds och motverkar den globala uppvärmningen. Fossila bränslen som kommer från jorden binds igen. Användande av förädlade träd eller hybrider som växer mer gynnar med andra ord både miljöintresse samt produktionsintresse, men med en ökad risk för stormskador.
Det är olyckligt att skogsägare nu är rädda för att låta skogen växa färdigt för då finns det en ”risk” att skogsstyrelsen gör nyckelbiotop av den. Sågverken i Dalarna som är beroende är grov färdigväxt skog vet inte om de törs investera i sågverk för att den grova skogen ofta konverteras till ”naturintresse”. När miljöhänsyn infördes gjordes det i samklang, och skogsägarna kompenserades ekonomiskt för den skog som konverterades. Många reagerar på att man nu, när det inte finns några pengar som ersättning fortsätter att "tvångskonvertera”.
Finns sällsynta eller utrotningshotade arter i en viss biotop är det behjärtansvärt och viktigt att denna biotop skyddas. Så långt är alla överens. Man avsätter av ett område av arthänsyn. Problemet kommer när länsstyrelser och Skogsstyrelsen bestämmer detta utan att komma överens om en skälig ersättning, ofta ingen ersättning alls. Då handlar det om en tvångsavsättning. Tvångskonverteringar och tvångsavsättningar hör inte hemma i en demokrati som Sverige, utan för tankarna till diktaturer.
Jag tror att de flesta svenskar vill att skogen ska vara viktig för vår välfärd, att vi gör så mycket vi kan för att binda koldioxid från atmosfären för att undvika global uppvärmning och ha kvar en biologisk mångfald. Anledningen till det höjda tonläget i skogen kommer när privat skog annekteras utan rimlig ersättning. Många anser att det pågår en statlig piratverksamhet.
Låt våra politiker bestämma hur mycket naturintresse och arthänsyn vi vill ha och har råd med och avsätt ett tak för ersättning. Låt Skogsstyrelsen och länsstyrelser prioritera vad som är mest behjärtansvärt och kompensera skogsägare med en rimlig ersättning utan byråkrati, annekteringar är piratverksamhet.
Pelle Lindqvist
Skogsbrukare och forskare
