Trögt för svensk livsmedelsexport
– Det svenska matundret har tagit en paus. Så sammanfattar ekonomen Carl Eckerdal utvecklingen för livsmedelsexporten som har tappat fart rejält jämfört med i fjol.
– Det svenska matundret har tagit en paus. Så sammanfattar ekonomen Carl Eckerdal utvecklingen för livsmedelsexporten som har tappat fart rejält jämfört med i fjol.
Den svenska livsmedelsexporten, exklusive transithandeln med norsk fisk, ökade i fjol med 8 procent.
Till och med augusti i år är ökningen endast ungefär hälften så stor, 4,2 procent. Det kan jämföras med en ökning för den svenska varuexporten totalt på 10,5 procent.
– Det är ett underbetyg, sade Carl Eckerdal, chefsekonom vid Livsmedelsföretagen, Li, då han presenterade uppgifterna under ett exportseminarium i Stockholm på tisdagen.
Den genomsnittliga ökningen för svensk livsmedelsexport har sedan 1998 varit 6,5 procent per år. På pappret är förutsättningarna för att sälja svensk mat till utlandet just nu mycket goda – den internationella ekonomin är stark och den svenska kronan har stadigt försvagats.
– Vi borde alltså kunna prestera bättre, konstaterade Carl Eckerdal.
Land, procentuell andel
Norge, 19
Danmark, 15
Finland, 11
Tyskland, 9
USA, 6
Storbritannien/Nordirland, 5
Nederländerna, 3
Frankrike, 3
Spanien, 2
Polen, 2
Källa: Livsmedelsföretagen
Ambitionerna i sektorn är stora. Livsmedelsföretagen har som mål att till 2025 fördubbla den svenska livsmedelsexporten från dagens 50 miljarder kronor per år till 100 miljarder kronor. Vikten av ökad matexport betonas också starkt i den nationella livsmedelsstrategin.
Carl Eckerdal framhöll att det är möjligt att åstadkomma en fördubbling inom de kommande åren - men bara genom hårt och målmedvetet arbete.
– Exporten måste växa över genomsnittet om vi ska nå 100 miljarder till 2025. Med nuvarande takt tar det elva år. Det gäller att förädla varorna mer, då ökar möjligheterna att ta betalt, sade han.