Johan Sedenius

Leende man i blå jacka står utomhus framför gröna granar

Filip Olsson.jpg

<p>Bilden av lönsamheten i lantbruket är tudelad. Omkring hälften av de svenska lantbrukarna upplever god lönsamhet i sina verksamheter medan den andra hälften tvärtom anser att den är dålig, enligt mätningen från Ludvig &amp; Co, Swedbank och Sparbankerna. Rapporten bygger på en undersökning med 1 000 lantbrukare och genomfördes under andra halvan av januari i år, det vill säga innan kriget och oroligheterna i Mellanöstern bröt ut i februari.</p><p>– Kan kriget avslutas under de kommande veckorna tror jag inte att de långsiktiga effekterna generellt sett kommer att bli så stora för lantbruket. Samtidigt finns det förstås en oro för att kriget ska fortsätta, det påverkar både dieselpriser och växtnäringspriser, säger Filip Olsson, segmentschef för skog och lantbruk vid Ludvig &amp; Co.</p><h2>Grisnäringen i topp</h2><p>Det samlade lönsamhetsindexet för lantbruket ligger på +3, vilket är i nivå med resultatet för ett år sedan men några punkter under noteringen i höstas. Skillnaderna i lönsamhet mellan produktionsgrenar är stora. I topp ligger grisnäringen med ett index på +54.</p><p>– Det är fortsatt goda grispriser, man får bra betalt när man lämnar till slakt, i kombination med att spannmålspriserna är lägre. Griskött är till stor del förädlat spannmål. Om vi ska hårdra det medför det en positiv kalkyl för grisproducenterna att spannmålspriset är lågt.</p><p>I botten av de produktionsinriktningar som ingår i mätningen ligger växtodlingen som inte når högre index än -54, vilket ändå är en svag förbättring sedan i höstas. Det finns även stora osäkerheter framåt i den sektorn kopplade till klimattullar på bland annat mineralgödsel samt förstärkningen av den svenska kronan mot inte minst dollarn vilket påverkar exporten negativt.</p><p>Både mjölkproducenterna och nötköttsproducenterna upplever en försämrad lönsamhet jämfört med nivån under hösten i fjol men index ligger ändå tydligt på den positiva sidan. Framåt bedöms marknaden för nötkött vara stabil med fortsatt hög efterfrågan och med stöd av förväntade svenska reallöneökningar.</p>

Kor i modern ladugård med liggbås och utfodringssystem

IMG_2649.jpg

<h2>Press på mjölkpriset</h2><p>Fjolåret startade med ett rekordhögt mjölkpris. Det har successivt pressats ned. Arla sänkte avräkningspriset vid fem tillfällen under hösten. Mjölkproducenterna tror, enligt Lantbruksbarometern, att lönsamheten kommer att försämras ytterligare det närmaste året. Prognosen till våren 2027 indikerar en försämring med drygt 60 punkter till ett lönsamhetsindex på runt -20.</p><p>Förra året var det 15 procent av mjölkgårdarna med under 2 miljoner kronor i omsättning som trodde att de skulle upphöra med sin produktion inom tre år. I år är har den andelen vuxit till cirka 75 procent. Parallellt uppger 67 procent av mjölkproducenterna med en årsomsättning över 15 miljoner kronor att de planerar att öka produktionen de kommande tre åren.</p><p>– Att de större mjölkgårdarna på ett tydligare sätt väljer att investera i sina djurstallar är väldigt positivt och jätteviktigt i ett självförsörjningsperspektiv. Å andra sidan är det väldigt oroande att mindre mjölkgårdar med upp till cirka 40 kor är tydligt inställda på att i stället avveckla den kommande treårsperioden. Det är oroande i ett beredskapsperspektiv men också sett till den biologiska mångfalden för de här producenterna kan finnas i områden där det inte kommer in en ny aktör i stället. Dessutom är det förödande i ett företagarperspektiv, säger Filip Olsson.</p><h2>Krävs stark ekonomi</h2><p>Generellt låg investeringarna i djurstallar kvar på en låg nivå under 2025 men de väntas enligt rapporten ta fart i år inom både mjölk, gris och nöt och då återigen främst på större gårdar. En stor del av förklaringen ligger i att det är just de större enheterna som har den ekonomi som krävs för att mäkta med de ofta kostsamma satsningarna på att utveckla produktionen.</p><p>Liksom det finns stora skillnader mellan de olika produktionsinriktningarna är det avsevärda regionala skillnader i upplevd lönsamhet. Det skiljer exempelvis hela 55 indexenheter mellan region 3 som omfattar fyra län i sydöstra Sverige där tongångarna är mest positiva till lönsamheten och region 1 där Stockholms, Uppsalas och Västmanlands län ingår och där molltonerna är tydligast.</p><p>Övergripande ser förutsättningarna för det svenska lantbruket splittrade ut under innevarande år beroende på inriktningen, anser Filip Olsson. En positiv sak i sammanhanget, framhåller han, är att hela 96 procent av lantbrukarna trots prövningar av olika slag uppger att de trivs med sitt yrke.</p><p>– Det är en väldigt hög andel och bådar gott för viljan att rekommendera lantbruksyrket till nästa generation.</p>

<h3>&nbsp;Fakta: Så upplevs lönsamheten</h3><p>Index våren 2026 samt prognos för index våren 2027</p><p>Grisproduktion: +54, +58</p><p>Mjölkproduktion: +44, -19</p><p>Nötköttsproduktion: &nbsp;+16, +27</p><p>Växtodling: -54, -38</p><h3 class="source">Källa: Lantbruksbarometern mars 2026</h3>

<p><a href="https://www.landlantbruk.se/dystert-i-vaxtodlingen-gront-naringslivsindex-faller"><strong>Läs mer: </strong>Ansträngt läge i växtodlingen</a></p>

<p>Tre av fyra mjölkgårdar med en omsättning som understiger 2 miljoner kronor per år planerar att avveckla verksamheten på grund av lönsamhetsproblem. Det finns visserligen en ökande investeringsvilja i lantbruket men den är främst kopplad till större gårdar, visar vårens Lantbruksbarometer.</p>

Tre av fyra mjölkgårdar med en omsättning som understiger 2 miljoner kronor per år planerar att avveckla verksamheten på grund av lönsamhetsproblem, visar Lantbruksbarometern.

Mindre mjölkföretag planerar att lägga ner

Lantbruk

Tre av fyra små mjölkgårdar planerar att lägga ner på grund av dålig lönsamhet – samtidigt ökar investeringarna på större gårdar.

Mindre mjölkföretag planerar att lägga ner

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera