Trädslagsförsök avslöjar två utmanare
En försöksserie med sex alternativa barrträdslag som vuxit i 25 år i olika lägen i norra Sverige avslöjar tänkbara utmanare till vanlig gran och tall. Två av dem växer mycket bättre, sibirisk lärk och contorta.
Under en exkursion med Norra skogsklubben nyligen redovisade Johan Westin, förädlingsforskare på Skogforsk i Sävar, resultatet av fältförsöken utspridda i norra Norrland. Utöver nämnda contorta och lärk finns svartgran, klippgran, vitgran och sibirisk ädelgran med i försöken tillsammans med vanlig gran och tall.
– Som jag ser det bör alternativa trädslag producera mycket mer, kring 40 procent mer än gran och tall, för att det ska vara värt mödan för skogsbruket att använd dem. Och då visar försöken att det finns två alternativ. Dels contorta som kan vara kontroversiell som exot trots att den planterats en hel del. Dels sibirisk lärk som faktiskt räknas som inhemsk, sade Johan Westin, forskare på Skogforsk i Sävar.
Concortan nästan mogen
Vid Sävträsk norr om Umeå finns en av ytorna med de testade trädslagen. Resultaten där stämmer bra med övriga ytor i kärva lägen i norr även om skogen här ligger närmare kusten än övriga. En rundvandring visar att just contortan och den sibiriska lärken vuxit lång högre än övriga trädslag, inklusive gran och tall. Efter 25 år är contortan nästan mogen för förstagallring och lärken är faktiskt längre men något klenare.
Övriga trädslag, de olika gransorterna, har inte alls hängt med. De ligger bara på halva höjdtillväxten, det gäller även vår vanliga gran.
– Produktionen hos granarna är naturligt lägre i unga år så de kan säkert ta igen en hel del på länge sikt. Totalt producerar de dock betydligt sämre än contorta och lärk, men även jämfört med vanlig tall på den här marken. Det gör dem inte till intressanta alternativ, säger Johan Westin.
Intresse för lärk
När det gäller dödlighet så slår däremot samtliga granar snabbväxarna. Granarna, plus tallen, ligger kring 80 procents överlevnad efter 20 år, medan contortan ligger på 55 procent och lärken på 60 procent.
– En förklaring till den höga dödlighet kan vara att vi förvånande nog fick ganska mycket älgskador på contortan, säger Johan Westin.
Enligt Stefan Holmberg, fältchef på Norra skogsägarna, så är intresse för contorta svagt hos familjeskogsägarna.
– Däremot har vi märkt ett ökat intresse för lärk och det planteras i liten skala, säger han.
Johan Westin berättade att Skogforsk planerar att dra igång ett förädlingsprogram kring sibirisk lärk vid sidan av de program som redan finns för vanlig gran och tall, samt björk och contorta.
– Samtidigt är det kanske bra att skogsägarna tänker sig för innan de satsar på alternativ, för det gäller ju också att industrin är beredd att ta emot nya trädslag när de vuxit klart, menade Johan Westin.