Svenska spannmålsodlare är skickliga på att producera stora skördar, men priset måste upp om lantbruket ska kunna tjäna pengar, konstaterar Johan Karlzén, prokurist för tre gårdar mellan Malmö och Ystad och ordförande för Sveriges spannmålsodlare.
När Land Lantbruk veckan efter midsommar besöker Rydsgård på en av Romeleåsens sluttningar i södra Skåne har Johan Karlzén nyss varit ute och plockat flyghavre under en strålande sol.
Grödorna i fälten ser bra ut, intygar han, riktigt bra. Minnet av den förödande sommaren 2018 och den försiktighet som följer av lång erfarenhet gör dock att han inte vill ta ut en stor skörd i förskott. Snabba väderomslag kan få stor effekt.
– Jag älskar det här, växtodling är mitt liv så den torka och värme vi och andra lantbrukare drabbades av förra året tog verkligen mitt i hjärteroten, säger Johan Karlzén och ser uppriktigt ledsen ut.
– Drifts- och handelsbolaget Å.R.E HB brukar genom skötselavtal jordbruket på egendomarna Ågerup, Rydsgård och Elsagården belägna cirka 7 kilometer nordöst om Skurup.
– Bolaget är gemensamt ägt av de tre gårdarna/aktiebolagen och har tio anställda.
– På totalt 1 400 hektar bedrivs spannmålsodling, men även odling av sockerbetor och åkerbönor. Till det kommer bland annat skog, entreprenadverksamhet och underhåll av fastigheter.
– Utöver egen produktion utför bolaget legotorkning och kommissionshandel med spannmål från närliggande gårdar. Lagringskapaciteten är totalt cirka 20 000 ton.
– Verksamheten leds av Johan Karlzén som var driftsledare för flera jordbruksföretag i början av 1980-talet och kom som inspektor till Rydsgård 1991. Han är prokurist sedan 2010 då handelsbolaget bildades.
Sedan maj förra året är han ordförande för Sveriges Spannmålsodlareförening. Generellt, tycker han, riktades mycket av uppmärksamheten under torkkrisen 2018 till landets djurbönder medan spannmålsodlarna hamnade i skymundan.
– Normalskörd för åkerbönor på gården är 5 ton per hektar och i fjol tröskade vi bara 230 kilo. Är det inte någon som fattar hur dåliga skördar vi har? tänkte jag.
I år råder så här långt betydligt bättre utsikter för en god eller till och med mycket god skörd. Johan Karlzén beskriver stämningsläget i branschen som försiktigt optimistiskt. Men det behövs ytterligare vatten i marken för att växtodlarna ska kunna känna att de är på den säkra sidan.
– När vi nu efter ett oerhört dåligt år kommer in med tomma kassor och tomma lager är det avgörande att vi får en skörd som är en bit över normalskörd för att lantbruket ska kunna tjäna pengar och komma i fas igen, säger Johan Karlzén.
Han betonar vikten av att landets spannmålsodlare verkligen har koll på de kontrakt de skriver på och är införstådda med de kostnader som kan uppstå om alla delar i avtalen inte blir uppfyllda.
Johan Karlzén anser att inhemskt producerat spannmål borde betalas på en nivå över den som sätts på den Parisbaserade börsen Euronext, ofta kallad Matif.
– Jag kan tycka att Lantmännen skulle se till att lantbrukarna tjänar så mycket som möjligt på gårdarna på de produkter som produceras. Utdelningen året efter åker ju ofta in i insatskapital, vilket inte är tillgängligt. Det är kronor per kilo som ger nyttan av en hög skörd. 50 öre mer per kilo gör en enorm skillnad på sista raden och därmed för investeringsviljan, säger Johan Karlzén.
– Sälj inte för billigt – försök att få ordentligt betalt för varan.
– Optimera skörden per hektar.
– Satsa på proteingrödor i stället för överskottsspannmål.
