Då EUs jordbruksministrar nyligen träffades i Estlands huvudstad Tallinn ställde sig en majoritet bakom förslaget om en EU-gemensam lag mot orättvis handelspraxis som till sist går ut över bonden. På EU-kommissionens hemsida kan alla EU-medborgare redan nu tycka till om hur en sådan kommande lag ska utformas. Utvecklingen går här helt i linje med önskemålen från den oberoende expertgruppen AMTF (Agricultural Markets Task Force) där Torbjörn Iwarson ingick.
Vad skulle en EU-lag för rättvist pris betyda för svenska bönder?
– I den svenska avtalslagen är detta redan delvis reglerat. I paragraf 36 slås det fast att oskäliga villkor inte gäller. Det återspeglar en rättskultur som gör att vi inte har samma problem med det här som andra medlemsländer. Det gäller nog hela Norden.
Så det blir ingen större förändring här?
– Nej, och det är egentligen onödigt att införa en lag som vi redan har. Att nya regler läggs ovanpå gamla regelverk är aldrig bra.
Men lagstiftning var ju ändå expertgruppens AMTF:s rekommendation, och alltså även din?
– Vi ville vara eniga i gruppen, och försöka se på EU som helhet och inte främst på enskilda länder som Sverige.
I november 2016 lades AMTF-rapporten fram av dess ordförande professor Cees Veerman, tidigare Nederländernas jordbruksminister.
I rapporten föreslås bland annat:
– Ökad transparens genom livsmedelskedjan och obligatorisk prisrapportering.
– En ramlagstiftning på EU-nivå som förhindrar att bönder drabbas av orättvis handelspraxis.
– Förstärkt samarbete bönderna emellan och en tydligare konkurrenslagstiftning.
– Att göra det lättare för bönder att få tillgång till finansiering och krediter.
– Förbättra existerande verktyg för riskhantering.
AMTF är en förkortning av Agricultural Markets Task Force.
Du fick frågan om att vara med i expertgruppen som expert på terminshandel med råvaror. Att förbättra böndernas riskhantering är ett annat av AMTF:s förslag. Vad kan du säga om det?
– Vi rekommenderar att länderna satsar på att utbilda lantbrukare i att hantera terminer. I EU har lantbrukare levt i en skyddad värld, men när Storbritannien lämnar EU krymper budgeten och pengarna för lantbruket minskar.
Så du är inte positiv till att bygga upp ett försäkringssystem inom jordbrukspolitiken CAP, något som också har framförts i diskussionen om hur den ska utformas?
– Återigen, pengarna i EU-budgeten kommer inte att räcka.
Hur kom det sig att EU-kommissionen bad er experter att analysera hur jordbrukmarknaden fungerar?
– Gruppen tillkom under mjölkkravallerna för två år sedan då bönderna protesterade och brände bildäck i Bryssel och Paris. EU-kommissionen ville göra något snabbt. Och jag kan ju rätt mycket om prissäkring av mjölk. Allteftersom arbetet i gruppen fortskred kom det också in tankar som kunde leda över till den kommande jordbruksreformen.
Ni kom med en mängd andra förslag om förbättringar. Vad är viktigast och bäst, tycker du?
– Våra förslag om hur man kan minska risk via en terminsmarknad. Det är förhållandevis billigt, men kan få avgörande effekt. Likaså förslaget om förändringar av konkurrenslagstiftningen som skulle öka möjligheten för lantbrukare att samarbeta utan att det bryter mot lagar om kartellbildning.
Familj: Fru och tre döttrar, samt den lilla hunden Akilles.
Bakgrund: Forskarstudier i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, chef för aktiederivathandeln och initiativtagare till - och chef för råvaruhandeln, sedan samma på SEB. Arbetar nu som kapitalförvaltare.
Intressen: Är inbiten biodlare, vilket klassas som jordbruk, äger en liten bit skogsmark och skriver "Marknadsrapporten" som ges ut av LRF Media.