Tillsyn ska koncentreras till två myndigheter

Tidigt i vår intervju betonar riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) att den utredning han sedan december 2023 ansvarat för inte har haft som uppgift att nagelfara en mängd enskilda regler och sedan föreslå lättnader.

Det har inte heller ingått i uppdraget att föreslå förändringar inom de områden av livsmedelskedjan som styrs av Miljöbalken.

– Om man ser utredningsuppdraget som en tårta har 70 procent legat utanför vårt uppdrag, säger Magnus Oscarsson, som berättar om sitt arbete i det senaste avsnittet av Lantbrukspodden.

Utgångspunkterna har varit att stärka den svenska konkurrenskraften, ge likvärdiga konkurrensvillkor och allmänt förenkla för företagen inom livsmedelssektorn, från primärproduktion till detaljhandel.

Från 270 myndigheter och kommuner till 2

Begränsningarna innebär bland annat att förslaget om att likt Fødevarestyrelsen i Danmark och Mattilsynet i Norge ha en enda ansvarig myndighet formellt inte kan läggas även om konstaterandet finns med i texten. Magnus Oscarsson har därför stannat vid det han bedömer som det näst bästa; att låta Livsmedelsverket och Jordbruksverket dela på ansvaret.

– I dagsläget finns det 270 myndigheter inblandade i och med att mycket av tillsynen ligger på kommunerna. Sverige har arbetat efter samma modell sedan 1951 och vi har inte hängt med i utvecklingen som de har gjort i andra länder, menar Magnus Oscarsson.

Av det utredningen arbetat med är det framför allt besiktningen på slakterier och småskalig vidareförädling som kommer att påverkas av förslagen.

– När vi har lyssnat på lantbrukare är det några saker som återkommer. Det handlar om brist på kompetens men framför allt är det attityden från myndighetspersoner som upplevs som ett problem.

Kritik riktas mot Livsmedelsverket

Magnus Oscarsson har samlat på sig några favoritanekdoter som illustrerar det hela. De handlar om bageriet där kommunen bestämde sig för att av alla årets 365 dagar göra en tillsyn på Fettisdagen och mejeriet där inspektören öppet berättade att denne aldrig varit på ett mejeri tidigare i hela sitt liv och gärna "ville lära sig hur man gör". Allt medan taxametern tickade...

Utredningen riktar också skarp kritik mot Livsmedelsverket som "behöver genomföra ett förändringsarbete i syfte att förbättra kulturen och bemötandet utifrån de olika branschernas utmaningar och behov".

Ett led när styrningen och ledningen av Livsmedelsverket ses över bör enligt Magnus Oscarsson vara att inrätta en styrelse där det ingår personer med praktiska branscherfarenheter.

– Vi vet utifrån erfarenheter på exempelvis Jordbruksverket att en sådan styrelse vore något mycket positivt. Den har varit på plats i några år nu och vi tror att det är precis samma sak som behöver ske på Livsmedelsverket, säger Magnus Oscarsson.

Att se över regelverket för och tillsynen av djurhållningen på gårdarna har inte ingått i utredningens uppdrag. Däremot finns förslag på att djurägarens ställning måste stärkas vad gäller veterinärbesiktningen på slakterierna. Ansvaret ska dock enligt förslaget ligga kvar på Livsmedelsverket.

– Om det är någon form av problem med djuren måste det finnas en kontakt mellan Livsmedelsverket och djurägaren, något som inte finns i dag. Dessutom tycker vi att djurägaren ska ha möjlighet att överklaga Livsmedelsverkets beslut och att djuret vid beslut om helkassation hålls kvar på slakteriet tills djurägaren har underrättats, säger Magnus Oscarsson.

Vill justera avgifterna

Rimligheten i tillsynsavgifternas storlek är ett långvarigt debattämne. Utredningen förespråkar debitering av kontrollavgifter utifrån faktiskt nedlagd tid och fortsatt debitering i efterhand.

Avgifterna för kontroll av animaliska biprodukter inom primärproduktionen bör enligt utredningen tas bort helt i syfte att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Även avgifter för tillsyn som ger bred samhällsnytta, till exempel kontrollprogram avseende restprodukter och sjukdomar som salmonella, föreslås försvinna.

Beträffande livsmedelsföretag med en maximal årlig produktion på 200 ton är förslaget att kontroll- och godkännandeavgifterna sänks, detsamma vad gäller exportgodkännanden.

– Vissa myndigheter har jobbat med det här, men utan tvekan är det så som du säger. Andra myndigheter har inte haft som nummer ett att jobba mot "sina" företag och det är väl behovet av det som vi pekar på.

Huvuddelen av utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.