Thomas bryter ny mark med ren hästkraft

Thomas Geiger knyter tömmen runt midjan, tar ett fast grepp om plogen och sätter i gång sina medarbetare med ett bestämt "Schh". Det klingar till om seldonen och hörs ett svagt raspande när plogen skär igenom och vänder upp jordytan.

Det ser hyfsat lätt ut, men svetten i Thomas panna och på hästarnas bringor säger något annat.

– Det värsta är små fält med många vändningar. När det är långa drag och bra balans är det inte värre än att cykla, säger Thomas Geiger medan han kopplar loss plogen och stuvar om bland hästarna inför harvningen.

Vi befinner oss på Skäve gård i Järna strax söder om Stockholm. Thomas Geiger har anlitats för att plöja och harva några trädgårdsland som ska förse den intilliggande lunchserveringen med grönsaker.

– Hästen ger mindre packningsskador och har lägre svängradie. Vi har många små ytor som vi vill utnyttja till max, då behöver vi använda hästar, säger trädgårsdmästare Jelle van den Assem.

Thomas Geiger har haft sin hästentreprenad i åtta år och har under den tiden sett intresset öka. Från att ha haft hästarna som komplement till sitt hovslageri, är förhållandet nu det omvända.

Den största uppdragsgivaren är Södertälje kommun genom skogsbolaget Holmen. Därtill kommer enskilda företag inom jord, skog och växthus över hela Södermanland.

– Så småningom kommer det finnas plats för fler kuskar och hästar, tror Thomas Geiger.

Ekipaget är nu klart för harvning. Mellan de erfarna ardennerstona Doris och Dolly har nykomlingen Birger tagit plats. Han är bara fyra år och gör sin första månad som arbetare i teamet. Mellan Doris och Dolly får han såväl trygghet som uppfostran medan han lär sig teknik och kommandon.

Thomas Geiger är noga med inkörningen. Hans hästar måste svara på varje kommando, kunna stå still i skogen och vara lätta att hantera, annars fungerar det inte.

Han berättar om favorithästen Björn som det tog en evighet att få fason på men som sedan blev en klippa i skogen. Nyligen tvingades Thomas Geiger ta det svåra beslutet att avliva Björn som blivit för gammal för det tunga arbetet.

– Det är nästan det hårdaste med att ha hästnäring. Det tog ett år av beslutsångest. Men jag har inte plats för att ha pensionärer och jag tycker att det är bättre att de får sluta medan de fortfarande mår bra, säger han.

Landet är färdigharvat och de tre hästarna har hunnit bli lockiga av svett. Att dra harven är ett tungt arbete, även för tre stadiga ardenners. När hästarna går som hårdast, i samband med höstbruket, går det åt enorma mängder foder för att hålla dem i form.

– Man måste ha väldigt bra koll på sina hästar. De orkar inte äta mer än 30–40 kilo ensilage per dag, de äter större delen av sin lediga tid. Så efter två dagar på hösten brukar jag börja ge dem havre, det kan bli upp till fem kilo per dag, berättar Thomas Geiger och betonar vikten av att sedan trappa ner arbetet och fodergivan gradvis.

Väl hemma efter arbetspasset väntar ett par timmars matande, tvättande och kelande. Riktiga hästkrafter må vara billiga i drift, men kräver ordentligt med omsorg för att vilja arbeta hårt.

Och när hästarna går på sommarbete får Thomas Geiger söka sin inkomst på annat håll.

– Det är verkligen ingen guldgruva, än så länge. Det är ganska många som undrar varför jag håller på så här. Men jag vill hellre kliva upp på morgonen och tänka 'äntligen måndag'. Man ska vara glad i det man gör.