Fredrik Eriksson utsågs till Årets Kock 1987, då han var souschef på stjärnkrogen Eriks Fisk i Stockholm. Ända sedan dess har han på olika nivåer arbetat med tävlingen som innebär SM i professionell matlagning, under de senaste tio åren i rollen som juryordförande.
– Jag brukar ibland säga att jag suger på vinstkaramellen fortfarande. Att bli Årets Kock är en stor bekräftelse och ett steg in i branschen. Sedan är det upp till vinnaren hur man utnyttjar framgången, det kan man göra på olika sätt. De flesta vinnare har gjort det mycket bra, säger Fredrik Eriksson, vars egen karriär går via bland annat Stadshuskällaren, Fjäderholmarnas krog och Villa Källhagen liksom medverkan i en rad kokböcker och tv-program.
Han tar emot på Långbro värdshus i södra Stockholm där han är krögare sedan 2005. Morgonmörkret har just gett vika, men i restaurangköket är förberedelserna för dagen i full gång.
Detsamma gäller för finalen i Årets Kock, som avgörs i Stockholm i dag, 11 februari. Efter semifinaler i Helsingborg och Karlstad med totalt 18 tävlande återstår nu åtta kockar som slutligen ska göra upp om titeln.
– Tävlingen har genomgått stor utveckling. Det är viktigt att behålla det klassiska i det gastronomiska spåret men också att öppna för nya, unga matlagare och deras syn på vad som är den bästa maten i dag.
LRF har varit engagerat i Årets Kock under flera år, 2012-2015 som presentatör av tävlingen och i år som en av två huvudsponsorer, allt i syfte att lyfta fram råvaror från svenska gårdar.
Restauranggäster vill i allt större utsträckning veta var och hur maten har framställts, kraven ökar på långsiktigt hållbara produktionsmetoder, framhåller Fredrik Eriksson. Samarbetet som har vuxit fram mellan bönder och kockar är därför helt rätt i tiden, det är ett ömsesidigt utbyte, anser han.
– Det blir också konkret. Producenterna kan samtala med krögaren om vad han vill ha, i vilka mängder och hur mycket han är beredd att betala. Mötena på lokal nivå har haft stor betydelse och har ibland resulterat i att böndernas produkter har kommit upp på restaurangmenyn. Jag ser det här som en början, det finns mycket mer att göra.
– Det behöver inte vara något nytt eller väldigt annorlunda för att en odlare ska lyckas. Den enkla moroten eller potatisen kan räcka långt bara för att den håller så hög kvalitet.
Vilka matnyheter väntar då bakom hörnet? Är det några särskilda råvaror som står inför sitt stora genombrott i gastronomiska sammanhang?
Fredrik Eriksson menar att det blåser stark medvind för vegetarisk kost, att utbudet av alkoholfria drycker har breddats ordentligt under senare år och att viltkött är ett klimatsmart alternativ.
Fiskar som lake och långa har kanske inte haft det bästa ryktet, men kan gå mot en renässans, det finns också en strävan att ta vara på fler detaljer från en djurkropp, anser han.
– Generellt är det stor potential för det hållbara. Tidigare har vi ofta plockat ut det finaste, i dag är det en större utmaning att använda råvaror som kräver mer av matlagning, säger Fredrik Eriksson.
undefined