Täta blädningsskogar ett lönsamt alternativ

Han är skogsskötselforskare på SLU i Umeå. I den senaste studien, som Skogssällskapet finansierat, visar han att det inte finns något vetenskapligt stöd för att ge råd och stämpla bästa trädval i täta granskogar.

– Även med stor erfarenhet kan man inte göra de bästa trädvalen stående i de täta granbestånd det handlar om. Man ser kanske en radie på cirka tio meter och då har avstånden mellan stammarna nästan ingen betydelse för tillväxten hos enskilda träd.

Krävs överblick

Lars Lundqvist förklarar att tillväxten för de träd som står kvar efter blädning påverkas inte av vilka träd som avverkats i den närmaste omgivningen. Forskningen visar att det krävs en annan överblick.

– För att på allvar påverka tillväxten hos enskilda träd måste man bedöma hur tätt beståndet är inom åtminstone 1000 kvadratmeter, alltså en radie på cirka 20 meter. Det är den skalan som är relevant för de större trädens vatten- och näringsupptag och den överblicken får man inte i de här skogarna.

Hans råd till skogsägarna är att i stället välja träd utifrån andra kriterier.

‒ Och de valen kan skogsägaren göra lika bra själv. Utgå till exempel från trädens kvalitet och möjligheten att undvika skador på omgivande träd vid avverkning. Trädgrupper behöver inte glesas ut, träden kan stå nära varandra och växa bra. Det viktiga är hur mycket som lämnas kvar på beståndsnivån, eftersom det avgör vilka träd man kommer att kunna jobba med i framtiden, säger Lars Lundqvist.

Han menar att en del kanske ser blädning som något krångligt, men egentligen handlar det om ett sätt att gallra som kan vara ett bra alternativ till trakthyggen.

– Ekonomin ligger i att man har ständig tillväxt på de mest värdefulla stammarna, samt att man slipper kostsamma åtgärder som markberedning, plantering och röjning. Man kan plocka beståndets tillväxt oftare. Beroende på bördighet kan det handla om motsvarande 5-10 stora timmerträd per hektar och år och man bör vänta högst 20 år mellan blädningarna.

Slår hål på myt

Lars Lundqvist slår hål på en myt, att man ska bläda även klenare stammar.

– Det rådet gav vi tidigare men det gäller inte längre. Låt dem växa till och undvik luckor. Satsa allt på de stora värdefulla träden. Avverka dem från ett ganska tätt stickvägsnät som ligger fast i beståndet för framtiden. På det sättet slipper man göra instick och skada plantor och mindre träd, säger Lars Lundqvist.

Blädning är en gallring som inte behöver avverkningsanmälas. Ingen vet därför hur mycket metoden används.

– Det är nog inte jättemycket men jag ser en hel del blädning när jag är ute och åker så visst blädas det, som det alltid gjorts i bondeskogar. Numera diskuteras ju hyggesfria metoder och det läggs ut en del blädningsförsök, problemet som jag sett är att det ofta görs i äldre tvåskiktade granskogar. Det som då händer är att det inte kommer tillräckligt med träd under och efter några blädningar får man en gles restskog. Fast då är det bara att slutavverka och plantera, så det finns inga risker med att prova blädning.

Svåra att ta sig igenom

Han vänder sig emot den lite romantiska synen på blädning och kalhyggesfritt som förekommer i debatten.

– Åtminstone blädning ger knappast skogar som älskas av skogsvandrare, de blir stamrika och svåra att ta sig igenom så där finns det nog inte så många pluspoäng att hämta för skogsägaren. Däremot finns det väl en naturvårdsnytta med kontinuiteten, säger Lars Lundqvist.

FAKTA: Blädningsbruk

Bland barrträden är det bara den skuggtåliga granen som kan blädas.

Vid blädningsbruk sköts den fullskiktade skogen med gallringar (blädningar) vart tionde till tjugonde år. Bara de största och mest värdefulla träden, grövre än 30-40 cm i brösthöjd, avverkas. Uttaget bör, liksom vid annan gallring, vara högst 30 procent av virkesförrådet.

Målet är att behålla tillväxten och skiktningen med ett stort virkesförråd. De här volymerna bör man inte gå under:

Bättre marker: mellan cirka 150 och 200 m3/ha

Mellansvensk, normal granmark: cirka 150 m3/ha

Fjällskog: cirka 100 m3/ha

Det är trädskiktet och inte föryngringen som ska gynnas. Undvik att skapa och utvidga luckor.