En ekotjänstavgift bör inrättas, som baseras på hur mycket virke man levererar till industrin. Avgiften bör fonderas och bidrag från fonden bör sedan kunna sökas för skydd av skog. Det anser skogsägare Stig-Olof Holm i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I ett tidigare inlägg framförde Per Nyström åsikten att enskilda skogsägare drabbas när myndigheterna inrättar naturreservat.
Man kan få ekonomisk ersättning av staten för att inte avverka träden. Då får man dessutom ytterligare 25 procent jämfört med om man sålt virket till industrin. Men man äger skogen alltjämt, kan jaga, låta den gå i arv, sälja den, etcetera. En rapport från LRF Konsult, Skogsbarometern 2017, visar dessutom att skogsägare i första hand värderar känslan av ägande av skog, i mindre utsträckning skogens ekonomi. Så det bör ju inte vara några problem.
Problemet ligger mer i att staten inte budgeterar tillräckliga medel för skydd av skog. Detta skulle delvis kunna lösas om skogsägarkollektivet hjälpte till lite och sköt till medel. Även aktiebolag, kyrkan, kommuner och andra som äger skog, kanske skulle bidra.
En ekotjänstavgift bör inrättas, som baseras på hur mycket virke man levererar till industrin. Avgiften bör fonderas och bidrag från fonden bör sedan kunna sökas för skydd av skog. Fonden bör även användas till stöd av åtgärder som klimat säkrar skogen, till exempel för återbeskogning med blandskog efter avverkning, i stället för barrträdsmonokulturer.
Opinionsundersökningar visar att den svenska allmänheten värderar miljö före exploatering när det gäller skogsbruket. Ett exempel är en studie från SLU år 2012.
De intervjuade personerna fick värdera skogens olika värden på en skala från 7- 1, där 7 är mycket viktigt och 1 inte alls viktigt. Högst skattades skogens ekologiska värden, 6,1 poäng. Kulturella värden kom god tvåa med 5,9 poäng, medan rekreationsvärden och virkesproduktion stannade på 4,4, respektive 4,0 poäng.
Detta indikerar att politiska beslut om skogen, för att vara demokratiska, i första hand bör beakta miljöaspekten. Vi skogsägare utgör cirka 3 procent av Sveriges befolkning. Men vi äger tillsammans cirka 50 procent av skogen, motsvarande cirka 30 procent av den totala svenska naturen.
Jag känner därför ett visst ansvar att försöka behandla min skog så att detta står i paritet med vad den stora mängden svenskar som inte äger skog tycker.
Stig-Olof Holm
Skogsägare
Östra Kroknäs