Det som i dag pågår i svenska skogar är en motsatt verklighet från den som statsministern utlovade skogsägarna i det brev han skickade ut i valrörelsen. Tyvärr går det för långsamt och risken är att få av förslagen blir verklighet. Det skriver Helena Lindahl, landsbygdspolitisk talesperson, Centerpartiet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Svenska skogsägare följer svensk lagstiftning, ett stort antal följer dessutom certifieringar som går ännu längre. Det finns många fördelar med detta. Dessvärre finns det också nackdelar. En skogsägare anmäler sin skog för avverkning och inväntar svar från Skogsstyrelsen. Om inga invändningar framförts är personen fri att nyttja sin skog enligt plan. Avverkningsanmälningar hanteras som offentliga handlingar och publiceras i Skogsstyrelsens karttjänster. Trots att myndighetsbeslutet i praktiken är privatpersoners, och företagens, privata affärsbeslut. En inlämnad avverkningsanmälan kan därför fungera som en enkel guide för den som av olika skäl motsätter sig andra människors rätt till sin egendom – för dem som vill stoppa skogsavverkningar. Överklagandena av godkända avverkningsanmälningar har ökat med 800 procent på kort tid och tycks ha blivit en del av opinionsbildningen. Avgränsat till norra Sverige, som TV4 tittat på, är siffrorna över 1 000 procent.
Det här sker genom att främmande personer inventerar marken en gång extra i väntan på Skogsstyrelsens svar. Även om skogsägaren gjort en bra inventering, gjort en rimlig naturvärdesbedömning och planerat hänsyn utifrån exempelvis 20 stycken knärot, är det fullt möjligt att överklaga om ytterligare någon knärot hittas. En annan variant är att leta gamla spår av tretåig hackspett, även om skogen är enstaka hektar stor och spåret är gammalt. Trots vetskap om att fågeln med största säkerhet bara sökt föda vid ett enstaka tillfälle för länge sedan och att arealerna är alldeles för små för att utgöra ett revir.
Antalet inrapporterade exemplar av knärot har gått från 19 000 till över 500 000 på enstaka år från 2018 till 2024, trots att bara promille av skogen inventeras varje år. I en kartläggning som gjordes av Peter Holmgren, skoglig doktor vid SLU, visade det sig att 20 personer stod för halva rapporteringen av knärot den tid han granskade. När aktivismen inte bär frukt används ofta metoder som tvingar polisen att lägga resurser på att avlägsna folk som fysiskt befinner sig i anslutning till avverkningen – misstänkt kriminalitet. Det som i dag pågår i svenska skogar är en motsatt verklighet från den verklighet statsministern utlovade skogsägarna i det brev han skickade ut i valrörelsen.
Löftena löd:
1. Ni ska bestämma över er skog.
2. Mer skog ska brukas.
3. Bara den som är berörd av skoglig åtgärd ska kunna påverka den.
4. Sverige ska stå upp för det svenska skogsbruket i EU.
Brevet innehöll fyra punkter och än finns mer att önska vad gäller leveransen.
Regeringen har nycklarna till att göra något åt allt detta då det tagits fram en skogsutredning och en artskyddsutredning som fått mångas gillande. De skulle förhoppningsvis lösa ut en hel del av den oro många skogsägare i dag känner.
Tyvärr går det för långsamt och risken är att få av förslagen blir verklighet. Det vore förödande om regeringen hamnar i tidsbrist och inte förmår att gå vidare med lösningarna, vilket vore att vända svenska skogsägare ryggen. Det skulle vara ett stort svek.
Helena Lindahl,
Landsbygdspolitisk talesperson Centerpartiet
