Borttagna mjölkkvoter fick precis den effekt alla räknade med. Ökad mjölkproduktion i vissa länder, minskad i andra. På Irland ökade invägningen av mjölk med häpnadsväckande 28 procent. Sverige tillhör förlorarna.
Ökad marknadsstyrning, ökad export från EU men också en omflyttning av mjölkproduktion och kor samt utslagning av mjölkföretag var några av de effekter som experter och politiker räknade med när mjölkkvoterna togs bort i april 2015. Nu, ganska exakt tre år senare, är det lätt att konstatera att just så blev det.
På Irland laddade man redan 2014 för att mjölka maximalt när kvoterna försvann. Antalet mjölkkor ökade med över 10 000 mellan 2014 och 2017 och mjölkproduktionen steg med 890 000 ton - motsvarande en tredjedel av den totala svenska mjölkinvägningen.
– Irlands regering antog en långtidsstrategi redan 2010 om att öka mjölkproduktionen med 50 procent på tio år. Nu är de på god väg och de har bra förutsättningar att lyckas med låga produktionskostnader och vallbaserad produktion, säger Lennart Holmström, fristående mjölkanalytiker som följt utvecklingen under lång tid.
Polen är en annan vinnare. Mjölkmängden har vuxit med 7 procent sedan kvoterna togs bort, i Danmark ligger ökningen på 4 procent och även EU: s största mjölkland, Tyskland, har en positiv utveckling.
– Mjölken ökade i nästan hela EU. Av de större mjölkländerna är Sverige ett undantag med en fortsatt minskad mjölkproduktion, konstaterar Lennart Holmström.
Svensk mjölkproduktion har fallit med 4 procent sedan 2015. Varför är det så?
– Vi har för få investeringar. Men vi har samma mjölkpris som grannländerna så egentligen är det svårt att förklara varför inte fler investerar, svarar Lennart Holmström.
Hur ser utvecklingen ut för svensk del?
– Det är svårt att sia. Det behövs investeringar, ska det komma i gång behöver kanske attraktionskraften i branschen öka och vi behöver kunna bygga billigare.
Kan livsmedelsstrategin påverka - som den gjorde på Irland?
– Jag har inte sett några konkreta förslag som stärker gårdarna utan man talar mer om ökad export. Jag tror det behövs sänkta kostnader på områden som gör Sverige dyrare att producera i.
