Klimatanalys visar stor risk för skogsskador
En analys av effekter av klimatförändringarna som Skogsstyrelsen gjort visar att skogsskador väntas öka, framförallt med anledning av torka.
Skogsstyrelsen har i uppdrag att göra en klimat- och sårbarhetsanalys var femte år i och har i år gjort en uppdatering av analysen från 2019. Där har risker kopplade till klimatförändringar analyserats.
Under de kommande 75 åren väntas klimatförändringarna ge ett varmare och mer nederbördsrikt klimat där nederbörden blir mer varierad med skyfall varvat av torrperioder. Detta påverkar grundvattenbildning och markfuktighet vilket kan leda till torka. Andra effekter är att vegetationsperioden blir längre och startar tidigare, samtidigt som tjälen under vintern minskar. Den boreala zonen förskjuts norrut, medan södra Sverige får ett tempererat klimat och den alpina zonen i fjällen väntas minska betydligt.
Orsakar stora förluster
Det Skogsstyrelsen slår fast i sin analys är att under de närmaste 25 åren kommer klimatförändringarna att påverka skogsbruket i grunden med ökad risk för skogsskador.
Redan nu uppskattas att skador relaterade till klimatförändringar orsakar förluster i den svenska skogen med minst elva miljarder kronor varje år, men enligt Skogsstyrelsen är den siffran troligen i minsta laget.
Analysen omfattade sex skaderiskområden (se faktaruta) där riskerna tros vara betydande för bland annat torkstress, stormskador, skogsbrand och skador från ras och skred.
Det är särskilt östra Götaland, Öland, Gotland, Svealand och Norrlandskusten som väntas påverkas av torka med potentiella allvarliga följder.
Samverkan förvärrar
Av de sex skaderiskerna som undersökts är fem fortsatt höga fram till 2050 och några är även ökande, jämfört med analysen 2019.
– En central slutsats är att samverkande effekter, exempelvis torka som leder till granbarkborreangrepp och förhöjd brandrisk, kan förvärra konsekvenserna, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Det finns också risk för påverkan på biologisk mångfald, på lavförekomst och renskötsel samt skador på kulturmiljöer och tätortsnära skogar.
Mer planering krävs
För att parera utvecklingen krävs ett större fokus på planering – av plantval, vattentillgång, röjning, gallring, avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Planeringen behöver även vara utformad efter platsen och dess förutsättningar och här behövs mer kunskap och tillsyn, menar Skogsstyrelsen.
Myndigheten efterlyser även mer detaljerade underlag och data för att kunna utvärdera och följa de åtgärder som görs, beräkningar av kostnaderna för dessa åtgärder och även för de klimatrelaterade skador som uppstår. Därtill krävs mer kunskapsspridning och tillsyn.
Analyserade skaderiskområden:
Risken för torkstress blir hög i Götaland, Svealand och längs Norrlands Östersjökust.
Risken för stormskador är fortsatt hög i hela Sverige.
Risken för granbarkborreskador ökar till hög risk för hela landet, med en mer uttalad ökning i Götaland och Svealand. Bedömningen är i linje med tidigare analys men antas accelerera snabbare än vad den bedömdes göra 2019.
Risken för skada på grund av skogsbrand är fortsatt hög och ökar.
Risken för skador från svampangrepp är generellt låg. Bedömningen innehåller dock större osäkerheter än de övriga riskerna. I Norrbotten syns dock lokalt större problem med törskate.
Risken för skada till följd av erosion, ras, skred och slamströmmar som uppkommit efter skogsskötselåtgärder är redan nu hög och ökar.
Källa: Skogsstyrelsen
Analysen:
En fördjupad riskanalys har gjorts för sex skaderisker.
För varje skaderisk har konsekvenserna av möjlig skada i framtiden bedömts.
Konsekvenserna är bedömda utifrån dagens skogsbruk, och att inga ytterligare förebyggande klimatanpassningsåtgärder görs och har kategoriserats i fyra nivåer (från liten till mycket stor).
Därefter har konsekvenserna ställts mot sannolikheten att klimatmässiga förutsättningar för skadan uppkommer.
Sannolikheten baseras på en kvalitativ bedömning av klimatinformation från SMHI, även dessa i fyra nivåer (från låg till mycket hög).
Risken utgörs av en kombination av sannolikhet och konsekvens i tre nivåer: låg, medelhög och hög risk.