Svenska mjölkföretag har klarat krisen bra

I en europeisk jämförelse mellan 13 EU-länder har svenska mjölkproducenter klättrat från att vara bland de med lägst konkurrenskraft till att ha den fjärde bästa bokföringsåret 2016. Många länder har sänkt sitt break even-pris, det vill säga mjölkpriset som behövs för kostnadstäckning, men Sverige har förbättrat sig mer än många andra. Det beror på höjd avkastning, höga slaktpriser och ett gynnsamt marknadsläge för många kostnadsposter som diesel, el, räntor och foderpriser i viss mån.

Förbättringar har gjorts

Men det beror också på förbättringar på gårdarna.

– På många gårdar har man jobbat med sin effektivitet och haft ett väldigt fokus på att förbättra sig. Vissa gårdar har gjort stora förbättringar i arbetseffektivitet, andra gårdar har gjort förbättringar i sin växtodling, kotrafik, management och andra bitar, säger Susanne Bååth Jacobsson, företagsrådgivare på Växa Sverige.

Flertalet gick plus

Siffror från Mjölkprisanalyser som är en bokslutanalys för mjölkproduktion, visar att två tredjedelar av företagen har fått ekonomin att gå ihop eller gått med vinst under perioden med pressade mjölkpriser medan en tredjedel har gjort förluster.

– Men även hos de bästa företagen så finns det möjlighet att förbättra sig, säger Claes Åkerberg, företagsrådgivare på Växa Sverige.

Bra jobba med effektiviteten

Vilka förbättringar som behöver göras för att öka lönsamheten skiljer sig mycket mellan olika gårdar. Enligt Susanne Bååth Jacobsson är företagarens förmåga att identifiera var förbättringar behöver göras viktig. Något som generellt brukar få bra effekt är att jobba med arbetseffektiviteten. 

– Det handlar om att kolla vad vi gör med vår arbetstid, vilka delar av timmarna som faktiskt är värdeskapande och ger något tillbaka. Då får man ett bättre fokus och vet var är det bra att lägga mycket timmar och var man kanske slösar bort dyrbar arbetstid, säger Susanne Bååth Jacobsson.

Koll på kostnaderna viktigt

– Det kan vara att man går och letar efter saker, att man inte har ordning på vem som gör vad. Att olika personer gör samma sak vid olika tillfällen, att man inte vet om det är gjort eller inte. Och vissa, kanske viktiga sysslor, trillar mellan stolarna och blir inte gjorda.

Susanne Bååth Jacobsson trycker på vikten av fortsatt generell kostnadskontroll även när mjölkpriset går upp.

– Det är väldigt viktigt att vi fortsätter hålla i kostnadssidan, att man inte tappar arbetet med att sänka kostnader som man har byggt upp under några tuffa år, nu när mjölkpriset gått upp. 

Några av rådgivarnas tips för ökad lönsamhet:

Förvänta dig ett bra resultat. Med högre mjölkpriser ska det gå plus.

Lär dig identifiera vilka förbättringar som är viktigast för just ditt företag.

Kontrollera kostnader. De behöver ständigt nagelfaras.

Håll fokus på de stora kostnadsposterna. Foder, arbete och avskrivningar utgör ofta två tredjedelar av den totala kostnaden för att producera mjölk.

 Ta reda på din grovfoderkostnad. 43 procent av den totala kostnaden i mjölkproduktionen är foder och hälften av det är grovfoder. Har du höga kostnader för inkörning, packning, lagring, förluster eller mark? Är det billigare att leja arbete eller köpa in grovfoder?

Håll korna i lagom hull. Överutfodra inte.

Investeringar i underhåll och kompletteringar kan vara bra att göra när det finns mer pengar i kassan. Men stora investeringar, till exempel i nytt stall, ska baseras på genomsnittliga priser under lång tid. 

Källa: Växa Sverige