Svenska handelskedjor kommer billigt undan
EU-förslaget om en matombudsman är för svagt för den svenska marknaden som domineras av några få starka handelskedjor.
För att få stopp på schyssta affärsmetoder krävs en ombudsman med riktigt starka muskler, så som i Storbritannien.
Det hävdar Pekka Pesonen, generalsekreterare för EU-böndernas gemensamma organisation Copa-Cogeca, i en intervju med Land Lantbruk.
Klart före nyår
Före nyår ska slutförhandlingen om en EU-lag mot otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan vara avslutad. Där ingår även ombudsmän som i varje land ska övervaka att lagen följs.
I grund och botten är Brysselbaserade Copa-Cogeca en stark anhängare av att med lag reglera bort oschyssta affärsmetoder som pressar priserna i livsmedelskedjan, något som till sist ofta går ut över bonden.
Otillräckligt mot nordiska handelskedjor
Men för den nordiska livsmedelsmarknaden med sina stora handelskedjor och bondekooperativa livsmedelsproducenter, är den föreslagna EU-lagen inte tillräcklig.
Den skjuter vid sidan av målet genom att begränsa rätten att klaga till små och medelstora företag, menar Pekka Pesonen.
De företag som omsätter mer än 50 miljoner euro har ingen hjälp att vänta av den nationella ombudsmannen. Det betyder att stora bondekooperativa livsmedelsföretag i Norden, såsom Lantmännen, Arla och Valio faller utanför.
Större kooperativ borde få anmäla
Man måste ju komma ihåg att det bara är en mindre del av livsmedelskedjans affärer som görs upp direkt mellan lantbrukare och handeln, understryker Pekka Pesonen.
– Vi inom Copa-Cogeca menar att alla livsmedelsproducenter borde omfattas, även de större kooperativen. Annars får man ingen rejäl effekt av lagen på marknader där de stora handelskedjorna styr, så som i Sverige, Finland och Danmark.
Denna effekt av EU-kommissionens förslag är något som Copa-Cogeca många gånger har kritiserat, även om EU-direktivet bara anger minimiregler och EU-länderna själva får gå längre.