Svenska bönder kalkar för bättre skördar
Kalkningen i Sverige tar fart igen. Några år med bra spannmålspriser och sjunkande skörderesultat kombinerat med Lova-stödet har satt fart på spridningen.
SMA Minerals försäljningsbudget 2013 var uppnådd redan med ett kvartal kvar av året och konkurrenten Nordkalk rapporterar också god försäljning av framför allt strukturkalk.
– Intresset ökar, det är det ingen tvekan om. Sedan var det inte praktiskt möjligt att sprida så mycket vare sig 2011 eller 2012 på grund av det blöta vädret men i år har våra spridare gått non-stop i tre månader sedan augusti, säger Anders Andersson.
Det råder ingen tvekan om att kalkningen av de svenska jordarna är eftersatt. Anders Andersson går så långt som att säga att det nu har kommit till vägs ände. Trots gödsling och jordbearbetning enligt alla konstens regler ser lantbrukarna sjunkande skörderesultat, bland annat på grund av markpackning.
– Den som investerar i marken har ett bättre utgångsläge. Högt pH-värde skapar en starkare laddning i lerpartiklarna och ger en bättre rörelse av vattnet i jorden, säger Anders Andersson.
Svenska bönder är sämst i Norden på att kalka. Finland sprider lika mycket trots att arealen bara är en tredjedel av Sveriges. Där finns lagkrav på att markkartering ska följas av åtgärder.
I mitten av 1980-talet spreds närmare 400 000 ton kalk på svensk jordbruksmark, en siffra som 20 år senare var halverad. Nedgången dämpades av Lova-stödet som kom 2009 i syfte att minska näringsläckaget till haven. Lantbrukare som deltog fick upp till halva kostnaden för sin strukturkalkning betald.
– En del märkte positiva effekter och har fortsatt med åtgärder utan stöd. Framför allt har man strukturkalkat mycket i Mälardalen och Östergötland där det finns tyngre leror. Delvis beror det på att länsstyrelserna där har varit mer på hugget, säger Lars Wadmark, produktchef för lantbruk på Nordkalk.
SMA Mineral har tidigare haft flest uppdrag i Västsverige och Skåne men har den senaste tiden fått allt mer att göra i Mälardalen och Sörmland där det i år har varit ovanligt många trädor.
Betalningen för lantbrukets produkter påverkar också viljan att kalka. Därför sker den mesta spridningen nu hos spannmålsodlare medan mjölkbönder ligger lågt. Något som heller inte ska underskattas är trenderna inom rådgivningen.
Beräkningar som gjorts visar på skördeökningar på upp till 150 procent under en femårsperiod efter kalkningen. Den största effekten märks i odling av baljväxter, oljeväxter och korn.
– Kalken är den fattiges gödning, säger Lars Wadmark.