I tidningar, radio och tv kunde allmänheten i förra veckan ta del av de trakasserier som svenska bönder och deras familjer lever med. Cirka 1 000 bönder uppger att de har utsatts för hat och hot i olika former kopplat till sina företag och många fler lever med en oro för att bli drabbade.
Frågan lyftes i ett inlägg i Aftonbladet av LRF:s ordförande Palle Borgström och sedan togs den vidare i nyhetsartiklar och av ledarskribenter i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht agerade och kallade till sig LRF:s ordförande Palle Borgström för att orientera sig om situationen och för att få förslag på lösningar (se faktaruta här intill).
Land Lantbruk har intervjuat lantbruksjournalister i fem EU-länder om det finns hat och hot - och hur det i så fall ser ut - i deras hemländer. Sammantaget är näthatet mot bönder utbrett även där. Men när det gäller utsattheten från aktivister som demonstrerar vid hem och gårdar tycks svenska lantbrukare drabbas hårdare än sina europeiska kolleger.
I den åtgärdslista som Palle Borgström lämnade över till regeringen är det tydligt att allemansrätten och möjligheten att demonstrera utanför planlagt område som gör att det kan ske direkt utanför husknuten.
Exempel ur åtgärdslistan som ska skydda svenska bönder
Om hot och intrång: Lagar behöver reformeras eller förtydligas så att aktiviteter med egentligt syfte att trakassera enskilda näringsidkare eller personer inte får ske på privat mark.
Om hot på nätet: Polisen och andra myndigheter måste arbeta för att vända utvecklingen där militanta aktivister tror sig kunna hota LRF:s medlemmar och deras familjer utan att riskera att straffas.
Om arbetssättet i stort: LRF anser att polisen borde arbeta samlat på nationell nivå. Samt att särskilda brottskoder för brott med djurrättsliga motiv bör upprättas. I åtgärdslistan föreslås brottskoderna: inbrott med djurrättsmotiv, olaga hot med djurrättsmotiv samt olaga intrång med djurrättsmotiv.