En majoritet av företagen i livsmedelsindustrin anser att de har förlorat på den svaga svenska kronan. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen hävdar att sambandet mellan en svag krona och vinstdrivande export inte har samma giltighet som förr.
På frågan i vilken riktning den svaga svenska kronan har påverkat företagets resultat svarar 53 procent av Livsmedelsföretagens medlemmar negativt eller starkt negativt. En andel om 32 procent är neutral och andelen som anser att lönsamheten har gynnats stannar på 16 procent.
Det framgår av Livsmedelsföretagen konjunkturbrev för årets andra kvartal. Chefekonomen Carl Eckerdal pekar på att kronan är nere på samma nivåer som under IT-kraschen i början av seklet.
Hittills under året har dollarn och euron blivit cirka 10 respektive 5 procent dyrare.
"Den vedertagna sanningen att en svag krona är liktydig med vinstdrivande export håller inte längre. Det svenska exporterbjudandet har blivit allt mer komplext, med en stor andel importerade rå- och insatsvaror eller tjänster som fördyras i takt med att kronan försvagas, och företagen har inte möjlighet att kompensera för de ökade kostnaderna genom ökade leveranspriser", säger Carl Eckerdal i en kommentar.
Av konjunkturbrevet framgår vidare att över hälften av företagen i livsmedelsindustrin, 53 procent, anser att en varaktigt svag svensk krona minskar de inhemska industriföretagens strävanden efter en ökad produktivitet.
"En stark krona är en blåslampa för att öka produktiviteten, och om blåslampan slocknar finns det uppenbart en betydande risk att ambitionsnivån sänks. Skulle så bli fallet tappar Sverige sin främsta konkurrensfördel", säger Carl Eckerdal.
