Kemikalieinspektionen ansåg i sin motivering att ökad användning av stråförkortningsmedel skulle innebära risker för miljön, som större kväveutsläpp och utökad användning av konventionella bekämpningsmedel. Inspektionen menade att stråförkortningsmedel inte har använts i spannmålsodling, bortsett från råg, under en längre tid och att detta har främjat utvecklingen inom växtförädlingen. Regeringen konstaterade i sin tur att behovet av stråförkortningsmedel i produktionen av vete, korn, havre och rågvete har minskat. I sitt beslut menar regeringen att användningsområdet inte är tillräckligt stort när det ställs emot negativa konsekvenser och indirekta risker för miljön. När bolagen BASF och Sygenta ansökte om rättsprövning, gick regeringsrätten emot regeringens beslut. Enligt regeringsrätten strider regeringens beslut mot växtskyddsdirektivet och EU-rätten eftersom det verksamma medlet är godkänt i EU. Regeringen måste nu ompröva beslutet om att förbjuda stråförkortarna.