Att förskjuta processen med Livsmedelsstrategin 2.0 har varit ett medvetet val från min sida. För lagar och regler ändras inte i strategier utan där krävs mer. Det skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på ledartexten: Ett luftslott utan mål av Land Lantbruks politiska chefredaktör Anna Nilsson.
Regeringen är i full färd med att lägga om svensk jordbruks- och livsmedelspolitik. En viktig del i det arbetet är Livsmedelsstrategin 2.0.
Förväntningarna på strategin har varit stora och önskelistan på vad den ska innehålla har både varit lång och detaljerad. Ordet strategi innebär att ”långsiktigt och övergripande leda något i önskad riktning”. Det har vi tagit fasta på. Livsmedelsproduktion påverkas av en mängd olika politiska beslut på en rad områden, inte bara inom mitt fögderi. Det handlar om regelverk på både nationell och EU-nivå inom livsmedel, miljö, djurskydd, arbetarskydd och mycket mer. Därför har en viktig utgångspunkt i arbetet med Livsmedelsstrategin har varit att livsmedelsfrågorna måste synas och få genomslag i politikutvecklingen inom många områden. Strategin är en vägvisare oavsett politikområde som pekar i en tydlig riktning – svensk livsmedelproduktion måste öka.
Det är således huvudmålet – livsmedelsproduktionen ska öka. I samråden och inspelen till arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 har det tydligt framgått en önskan att strategin ska innehålla mätbara mål och att dessa behöver följas upp. Regeringens bedömning är att för att få tillförlitlighet i denna typ av mål så ges Jordbruksverket i uppdrag att föreslå hur man kan förbättra och konkretisera uppföljning och mätning av livsmedelsproduktionen i Sverige genom att ta fram underlag för att bedöma möjlig produktionsökning över tid med en kontrollstation 2030.
En del av kritiken mot strategin som lyfts av Anna Nilsson på ledarplats är det tagit lång tid och att produkten därför inte möter förväntningarna. Att förskjuta processen har varit ett medvetet val från min sida. Ett beslut som ligger i linje med att långsiktigt och övergripande leda i önskad riktning. För lagar och regler ändras inte i strategier utan där krävs mer. Förskjutningen av tidsplanen var för att kunna docka in arbetet i flera stora processer på andra politikområden. Hade vi inte gjort det hade det blivit en smalare produkt - att vi tog beslutet att förskjuta tidsplanen har resulterat i att stora satsningar, både i fokus och i satsade medel, har kunnat göras.
Det handlar bland annat om att tydliggöra betydelsen av livsmedelsberedskap i totalförsvarspropositionen, livsmedelsproduktionens vikt i forsknings- och innovationspropositionen och synliggöra livsmedelsproduktionens påfrestningar i den offensiva förenklingsagendan för att minska regelbördor och administrativt krångel. Utöver dessa processer innehöll budgetpropositionen för 2025 betydande budgetsatsningar på primärproduktionen, bland annat genom en förstärkt budget inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Viktiga beslut har också fattats på skatteområdet. Sammantaget handlar det om miljardbelopp i linje med strategins målsättning och vision redan innan Livsmedelsstrategin 2.0 presenterades.
Livsmedelsstrategin är alltså betydligt mer än ett enskilt dokument, det är en process för arbetet med att stärka svensk livsmedelsproduktion. Vi stakar ut vägen framåt för ett stärkt svenskt lantbruk och en ökad livsmedelsproduktion.
Peter Kullgren
Landsbygdsminister (KD)
