Sveaskog, Holmen och Södra lägger i vår ut ett storskaligt försök i syfte att hitta nya metoder att fånga in och oskadliggöra barkborrar. Skogforsk anlitas för kvalitetssäkring och uppföljning av försöket som omfattar cirka 10 000 hektar.
Två metoder ska testas, dels giftbehandlade fällor, dels så kallad rullande avverkning.
Den typ av fälla som ska användas bygger på ett giftbehandlat nät till vilket barkborrarna lockas med feromoner (barkborrarnas eget doftämne). Barkborrarna dör i kontakt med nätet.
Rullande avverkning innebär att fullstora träd i solexponerade, färska hyggeskanter fälls ut i hygget. De fällda träden förses med feromoner och blir därmed fejkade vindfällen som drar till sig barkborrar. Barkborrarna sprider sig till de stående träden som strax därefter avverkas och förs ut ur skogen. På resan till industrin har de barkborrarna i bagaget.
Syftet med båda metoderna är att reducera antalet barkborrar i skogen och därmed antalet skadade träd.
– Vi passar på att skaffa oss kunskap om det här nu när det är ett hårt barkborretryck, det måste ju finnas barkborrar att fånga, säger projektledaren Kjell Gustavsson, som arbetat med barkborreproblemet sedan 2006 på Sveaskogs södra marknadsområde.
Försöket läggs ut i tre områden på Sveaskogs marker i sydöstra Småland och ett på Holmens marker i norra Östergötland. Områdenas areal varierar mellan 1 500 och 4 000 hektar och fångsten fördelas på totalt cirka 100 hyggen på 0,5-30 hektar. På vissa hyggen sätts fällor ut, på andra görs rullande avverkning. De båda fångstmetoderna varvas med kontrollytor helt utan fångstinsatser.
– I oktober inventerar vi, bland annat med drönare. På en radie av cirka 100 meter från försökspunkterna vill vi se hur många träd som har skadats, säger Kjell Gustavsson.
När det gäller den fabrikstillverkade fällan föll valet alltså på ett giftbaserat alternativ trots att det även finns giftfria fällor på marknaden. Men barkborrarna kan inte flyga ut ur de giftfria fällorna, som därför måste tömmas regelbundet.
– Vi testar två metoder som vi tror har potential att minska skadorna till en rimlig kostnad. Giftfria plastfällor fungerar också men de skulle kräva för mycket arbete i förhållande till effekten. Fällorna vi nu använder sätter man ut i april och sedan står de och jobbar under svärmningsperioden. De kräver ingen direkt övervakning, säger Kjell Gustavsson.
Skogforsk anlitas som rådgivare när det gäller försökets upplägg och för att så småningom utvärdera resultaten.
– Jag håller just nu på att titta på upplägget och ska senare skriva en rapport om det. Det är vår förhoppning att det går att dra slutsatser av försöket, som skogsbruket får nytta av, säger Jan Weslien.
