Variation och riskspridning. När skogsveteranen Tor Nyberg gör verklighet av sina idéer på Omberg i Östergötland betyder det att kompakt granskog byts ut mot inslag av björk, fågelbär, poppel och ask.
Tor Nyberg pulsar energiskt fram i den tjocka snön när han visar gården Charlottenborgs ägor. Trots att han uppnått den aktningsvärda åldern av 80 år verkar han inte ha några tankar på att slå av på takten med skogsbruket.
– Det jag är mest stolt över är att jag bättrat på mångfalden. Vi lever i en omvälvande tid nu när det talas allt mer om ett variationsrikt skogsbruk, säger Tor Nyberg och tar ett kliv över en snödriva.
Här planterade han fågelbär, björk från Visingsö och ask i hägn för 19 år sedan. Till hösten ska skiftet gallras och han har därför märkt ut huvudstammarna. Det blir en hård gallring och kvar blir fågelbär och ett fåtal askar som överlevt askskottsjukan.
– Det är viktigt att tänka på riskspridning i varje bestånd och i hela sitt skogsinnehav. Med många olika trädslag kommer avkastningen kanske inte att vara den bästa, men det blir en tålig skog, säger Tor Nyberg.
Som enskild markägare ska man inte inbilla sig att man vet vad som kommer att löna sig bäst om 50-100 år, resonerar han. Förutom klimatförändringar lär det komma teknikförändringar, samhällsförändringar och förändringar i vilka trädslag som efterfrågas.
– Jag har alltid försökt jobba lite vid sidan av schablonen och ofta fått ta en match mot den ”konventionella klokheten”, som förespråkat att avverka och plantera gran, säger Tor Nyberg.
Han började arbeta i skogen för Kristinehamns stad när han var 16 år. Efter skogs- och lantmannaskolan i Årjäng och Skogsinstitutet i jämtländska Biskopsgården blev Tor Nyberg 1961 skogsinspektör på Södra i det som nu är norra Motala kommun.
– Jag verkade för att markägarna inte skulle kalhugga sina hagar och plantera gran där, utan istället bläda och på så sätt skapa fina blandskogar, säger Tor Nyberg.
Han började själv att köpa skog 1968 och har sedan dess köpt till successivt. Den senaste affären, en mindre markbit, gjordes förra året. Totalt har det blivit omkring 15 fastighetsinköp och nu äger han knappt 600 hektar skog i Askersund, Motala, Vadstena och Ödeshögs kommuner.
Men det var 1996 som Tor Nyberg tillsammans med sin fru köpte gården Charlottenborg i sluttningen mellan Omberg och sjön Tåkern. Här bedriver de odling av bigarråer, rabarber, jordgubbar och smultron, med ett stort antal säsongsanställda.
Till gården hör också omkring 140 hektar skog som går upp på berget. Skiftet styckades en gång av från det dåvarande Domänverket och gränsar till marker som ägs av Sveaskog, den dominerande skogsägaren på Omberg idag.
– Efter att vi köpt tog vi ner en hel del. Det var också en del skog som låg kvar efter stormen 1995. Så vi har haft mycket att plantera. 60 hektar har ställts om till bland- eller lövskog, säger Tor Nyberg.
Hustrun Inger Bjugård är journalist och matskribent med en bakgrund på 27 år på tidningen Året Runt. Hon äger skogen tillsammans med Tor och hon sköter en stor del av företagets administration.
– Vi gör ingenting i skogen utan att ha pratat igenom det först, säger Inger Bjugård.
De har båda haft andra jobb hela tiden. Tor jobbade under lång tid som chef för Vi-skogen, med uppdraget att skapa trädplantering i Östafrika. Därför har de nästan uteslutande bedrivit sitt skogsbruk med inköpta skogstjänster, och alltid från Södra.
I Tor Nybergs huvud manglas just nu tankar på hur det kan vara möjligt att åstadkomma ett kontinuitetsskogsbruk. Den skog som växer upp nu innehåller många lövträd och en del barrträd och bör kunna vara lämplig för det.
– Jag vill ha en hållbar skog och funderar mycket på hur det blir för den som sköter detta om 30 år, säger Tor Nyberg.
Tre tips
Sprid riskerna i varje bestånd och hela skogsinnehavet. Olika trädslag ger en tålig skog, även om avkastningen blir lägre.
Tänk långsiktigt, hur ska skogen se ut för den som tar över den i framtiden?
Våga gå din egen väg, även om det går på tvärs mot de normer som råder just nu.
