Stora utmaningar för framtidens snöröjning
Snöröjning är inte längre en lika populär extra inkomstkälla som förr. Och för den som är intresserad av en extrainkomst finns flera saker att tänka på.
För Anders Persson har snöröjningen varit en självklar del av verksamheten sedan 1996. Förutom slaktsvinsuppfödning och växtodling har han en maskinstation och erbjuder bland annat gödselkörning och buskröjning.
– Här nere i södra Sverige kan du aldrig bygga en verksamhet på snöröjning utan det måste vara ett komplement. Däremot fungerar snöröjningen som en bra utfyllnad under vinterhalvåret.
I dagsläget har företaget ansvar för snöröjning på sju mil statlig väg, snöröjning för Kalmar kommun samt en hel del enskilda vägar. Jourersättningen är cirka 20 000- 25 000 kronor per maskin och vinter, utöver det får de betalt per arbetad timme.
– Det är för dåligt betalt idag och har stått ganska still under min tid i branschen, jag tror att priserna måste justeras uppåt för att det ska vara intressant för fler.
Värdesätter fritiden högre idag
En annan utmaning idag är att inställningen till arbete på obekväma tider har förändrats.
– Det har blivit svårare eftersom både de anställda och jag själv värdesätter fritiden mer än förr. Idag är det ingen som tycker att det är så kul att binda upp sig hela vintern och bara gå och vänta på snön.
Trots att det ställer till det för honom som arbetsgivare har han förståelse för de yngre.
– Själv jobbade jag nog för mycket i 20-25 årsåldern och jag tycker i grunden att det är sunt att den nya generationen tänker annorlunda. Dessutom gäller det nog inte bara här utan i samhället i stort, det är svårt att hitta folk som vill engagera sig frivilligt i föreningslivet också.
Risk för dålig framkomlighet i framtiden
Om inte ersättningarna höjs tror Anders Persson att det kommer att bli svårt att hitta folk som vill röja snö i framtiden.
– I Stockholmstrakten vet jag att de redan haft brist på röjare och jag är säker på att det kommer att bli samma sak här i framtiden.
Men det finns något som oroar honom mer än de låga ersättningarna. För även om han tror att Trafikverket alltid kommer att få tag på snöröjare till de statliga vägarna ser det värre ut för de små enskilda vägarna på landsbygden.
– Jag jobbar även som deltidsbrandman och vet hur viktigt det är att vägen är farbar om du får ett larm. Men de små vägföreningarna får allt mindre pengar i bidrag och därmed får de också svårare att betala för snöröjningen.
Tidigare plogades många av de mindre vägarna av lokala lantbrukare, men när lönsamhet för snöröjningen går ner och gårdarna växer blir det mindre intressant.
– Frågan är hur det ska lösa sig i framtiden? Om vi har färre som vill köra snö blir det både farligare och svårare att leva på landsbygden, säger Anders Persson.
FAKTA: Glöm inte detta i avtalet när du börjar köra snö
Att skriva ett avtal om snöröjning är inte helt lätt och det finns mycket som man bör tänka på att få med.
– Mitt bästa råd är att man kör det genom en maskinring. Då har du dem i ryggen och kan få hjälp att göra en kalkyl över vad det ska kosta och vad det är värt, samt vad som bör ingå i avtalet, säger Peter deBeau, verksamhetschef på Maskinring Norrland.
Men för den som ändå vill skriva ett avtal på egen hand tycker han att det finns ett par saker som är extra viktiga att få med:
- Vem det är som ska kalla ut och bestämma om det ska köras eller inte?
- Hur mycket snö ska det ha kommit?
- Vem som ska stå för kostnaderna för till exempel sand?
- Hur mycket sand ska läggas ut per kilometer?
- Vad är det för timpeng som gäller?
- Vad ska du få för ersättning för din jourtid och det faktum att du är nykter och tillgänglig?
- Hur lång är inställelsetiden?
- Vilken typ av snöröjning är det som förväntas?