Stoppa utslagningen – satsa på den svenska landsbygden
När Europarådet fortsätter förhandlingarna om EUs långtidsbudget 7-8 februari kommer det svenska jordbrukets framtid att avgöras.
Centerpartiets förhandlingsposition har varit att stärka landsbygdsprogrammet. Hur mycket kan vi få till regioner och landsbygd? Andra partier har utgått från EU-avgiftens storlek, vilken varken nu eller tidigare varit en framgångsrik strategi. Det är ändå nettokostnaden, vad vi får ut att vårt medlemskap som är intressant för oss skattebetalare.
Om vi vill stoppa utslagningen av svenska gårdar, om vi vill öka produktionen av svenska livsmedel och om den svenska landsbygden ska blomstra - då behövs kraftfulla satsningar i landsbygdsprogrammet.
Svensk lagstiftning är, när det handlar om djuromsorg, miljö och livsmedelssäkerhet, en av de tuffaste i världen. Det är bra. För djurens, miljöns och konsumenternas del har mervärdet ökat. Men svenskt jordbruk har fått högre kostnader och mer arbete för att upprätthålla regelverken.
Bönderna kan inte axla hela ansvaret. Ska vi på sikt ha en livsmedelsproduktion i Sverige måste svenska bönder som ska konkurrera på lika villkor få ersättning för mervärden och skillnader i krav mot övriga EU för vad marknaden inte betalar. Om inte det sker kommer allt fler att slås ut, och importen kommer istället att öka av livsmedel som är producerat med mindre miljöhänsyn och mindre omsorg om djuren.
Försäljningen av svenska livsmedel backar och marknaden får ta på sig ett avgörande ansvar. Livsmedelskedjornas chefer sitter i Stockholm och bestämmer genom lågprisimport vad svenska konsumenter ska handla.
Handelns satsning på billig import slår ut svenska gårdar. Det är oroande. Visserligen byttes målet om svensk självförsörjning vid EU-inträdet mot ett självförsörjande Europa, men även Sverige måste bidra. Ett mål borde vara att producera motsvarande den mängd vi själva konsumerar. Idag är vi långt därifrån. Varannan tugga vi äter är importerad.
En satsning på svenskt jordbruk handlar inte bara om mat. Det handlar också om ett hållbart samhälle, att ställa om energisystemet, att producera nya råvaror till svensk exportindustri. Det handlar om jobb, lokal ekonomi, fler och växande företag och utveckling på landsbygden – och som sagt, en hållbar framtid.
Svenska lantbrukare skapar genom sitt arbete sysselsättning i flera led åt andra personer. Lantbruk bidrar också till andra värden som vi svenskar brukar se som självklara, vårt öppna landskap och vår levande landsbygd. Det är mycket som står på spel i förhandlingarna 7-8 februari.
Per Åsling, riksdagsledamot (C)