Stopp i processen för integrerat växtskydd
Jordbruksverket har förberett reglerna för Integrerat växtskydd, IPM.
Från årsskiftet skulle EUs direktiv om integrerat växtskydd, med engelsk förkortning IPM, tillämpas även i Sverige. Men i höstas hakade lagstiftningen upp sig. EU anger miniminivån i direktivet om hållbart växtskydd där IPM är en del, men medlemsländerna kan ställa högre krav i nationell lagstiftning. Miljödepartementet hanterar frågan, men det blev oklarhet om hur IPM skulle föras in i den nya bekämpningsmedelsförordningen. Så vad gäller nu?
På Jordbruksverket säger Agneta Sundgren att den gamla bekämpningsmedelsförordning fortsätter att gälla. I den talas om integrerad bekämpning och att det synsättet bör användas. Därför uppfyller Sverige EUs krav.
– I praktiken använder många svenska lantbrukare redan det EU kallar integrerat växtskydd. Det synsättet har behörighetskurserna länge förmedlat.
Men detaljer om hur tillämpningen av IPM ska övervakas saknas. Kommunerna har ansvar för tillsynen av IPM. Men reglerna för tillsynen är inte fastslagna, inte heller har miljöinspektörerna utbildats.
Vad innebär IPM för skillnad för lantbrukarna i år?
– Jordbruksverkets tanke var att man i sprutjournalerna också skulle skriva vad som bekämpas, säger Agneta Sundgren. Och kommunen skulle sedan kontrollera sprutjournalen.
Jordbruksverkets planer var att under våren erbjuda rådgivare utbildning så att de sedan kan ge råd om IPM inom Greppa näringen. Länsstyrelserna kan också ordna frivilliga IPM-kurser för lantbrukare. Självklart anpassas behörighetsutbildning och repetitionskurser till IPM.
– För att genomföra IPM behöver lantbrukare beslutsstöd från prognos- och varningstjänster, säger Agneta Sundgren.
Därför ska SLU uppdatera vissa av dagens bekämpningströsklar.
– Inom EU har vi konstaterat att vi saknar många bekämåningströskalar, både för jordbruk och trädgård.
– I höstvete har vi någon typ av tröskelvärde eller riskvärdering för 13 av 20 skadegörare. Bland annat saknas tröskelvärden för brunfläcksjuka, svartrost, rotdödare, rödsot och vetedvärgsjuka. Och flera av de tröskelvärden som finns så gamla att utvecklingen av både sorter och odlingsteknik gör att trösklarna behöver ses över.