Stödrätter och återkrav i nytt perspektiv
EU-domstolen har nyligen avkunnat dom (mål C-105/13, 5 juni 2014) rörande en tvist om indragna stödrätter på Vonk Noordegraafs gård i Nederländerna.
Domstolen skriver att minskningen av arealen i förhållande till tidigare år enbart beror på ändringen av myndigheternas metod för att mäta de berörda skiften. Efter påpekande av kommissionen, hade de nederländska myndigheterna nämligen ändrat metoderna för beräkning av jordbruksskiftens areal. Tvisten gällde om Vonk Noordegraaf hade rätt att fördela om sitt gårdsstöd på färre stödrätter/hektar så att det sammanlagda värdet av gårdsstödet förblev detsamma.
Domstolen skriver att en jordbrukare i Vonk Noordegraafs situation inte kan förväntas upptäcka fel som har att göra med fastställandet av arealen på sina skiften om dessa fel var en direkt följd av den metod som de nationella myndigheterna tillämpade vid en given tidpunkt. Domstolen hänvisar också till rättssäkerhetsprincipen. Man kan inte i framtiden straffa jordbrukare, som i likhet med Vonk Noordegraaf beviljats ett för stort antal stödrättigheter till följd av de metoder den berörda medlemsstaten tillämpade vid denna tidpunkt.
Domstolen gick helt och hållet på Vonk Noordegraafs linje och förklarade att hans argument var den korrekta tolkningen av de aktuella rättsakterna. De flesta borde kunna se tydliga paralleller med det som drabbade svenska lantbrukare efter att EU-kommissionen år 2007 underkänt jordbruksverkets definition av trädbevuxna betesmarker. Det fick mycket allvarliga följder med indragna stödrätter och återkrav som fortfarande manglas genom rättsväsendet. Nyligen beslutade en länsstyrelse i landet om återkrav för en lantbrukare om drygt 100 000 kronor för perioden 2004-2009, beroende på att jordbruksverket vilseledde honom i samband med SAM-utskicken. På den tiden skrev exempelvis jordbruksverket att "betesmarker kan se väldigt olika ut". Senare har det visat sig att jordbruksverket handlade upp flygbildstolkningen från ett svenskt företag som i sin tur lät ett företag i Indien utföra granskningen av markerna på din och min gård.
Uttrycket "när skam går på torra land" är verkligen på sin plats i detta sammanhang. Nu får vi hoppas att myndigheter och regering tar ett ärligt avstamp i domen och ser över vilka möjligheter vi har att översätta den till svenska förhållanden. Förhoppningsvis finns en hel del gamla återkrav att ta ny ställning till. Och den här gången kanske pengarna går i andra riktningen.
undefined