Stöd för nytt Cap där länderna får bestämma

Sverige röstade för att låta den nya, så kallade leveransmodellen av Cap, bli verklighet från 2021.

- Det starka beskedet från mötet är att det finns en uppställning kring den nya leveransmodellen, konstaterar Elisabeth Backteman, statssekreterare vid näringsdepartementet, som klev in för Sven-Erik Bucht vid mötet

- Detta öppnar upp för ett modernare, mer effektivt och förenklat Cap, menar hon.

Inte enigt

Visserligen var rådsmötet inte enigt. Men 23 av 28 länder röstade ändå för EU-ordföranden Bulgariens slutsatser som i stort ger godkänt åt EU-kommissionens tankar om det framtida Cap. Detta ger ett starkt mandat till EU-kommissionen att gå vidare med själva lagförslaget som ska läggas fram sent i maj. Det som ministrarna i går röstade om var reformens inriktning i stora drag.

Innebörden av den nya Cap-modellen är, något förenklat, att Bryssel anger målsättningen för jordbrukspolitiken och att EU-länderna själva ser till att göra verkstad av målen i egna strategiska planer. Dessa skickas sedan till EU-kommissionen för godkännande.

– Det större självbestämmandet hoppas den svenska regeringen bland annat kunna använda för att undgå det föreslagna ”taket” som skulle begränsa direktstödet till varje enskild mottagare, säger Elisabeth Backteman till Land Lantbruk.

Inget klart tak

I väntan på förslaget om långtidsbudgeten i maj har EU-kommissionen ännu inte konkretiserat taket i siffror. Men ett i sammanhanget så lågt belopp som 60.000 euro årligen, har nämnts. Om detta belopp finns med i kommissionens färdiga lagförslag innebär det att ungefär 2000 svenska gårdar skulle få sänkt direktstöd, vilket regeringen alltså vill undvika. Så kraftigt sänkta stöd skulle både motverka en strukturomvandling och straffa företagare som har investerat. I slutändan skulle det resultera i att gårdar styckas upp, vilket vore kontraproduktivt, motiverar Backteman ställningstagandet.

I övrigt ser Elisabeth Backteman mest fördelar med den nya inriktningen på Cap för åren 2021-2027. Hon nämner EU-kommissionens formuleringar om att mer vikt ska läggas på landsbygdspolitik och betoningen på miljö och klimat. Och inte minst att dagens ”förgröning” med miljövillkor kopplade till direktstöden avskaffas. Dessa villkor har mest krånglat till Cap, menar många kritiker.

- Där har vi förhoppningar om att få till effektivare miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Då kan man rikta åtgärderna och få större träffsäkerhet, säger hon.

Att den långtgående delegeringen av bestämmandet över jordbruksstödens många detaljregler är första steget mot nationalisering av Cap, är en farhåga, som många framfört. Därför är det viktigt att EU-kommissionen verkligen styr länderna mot samma mål, betonar Elisabeth Backteman.

Tvist om Cap-budgeten

Att Bulgarien inte lyckades få med sig samtliga medlemsländer vid gårdagens möte berodde till stor del på en gammal tvist om hur Cap-budgeten ska fördelas mellan länderna. Polen, Slovakien och de baltiska länderna ville redan nu ha garantier för större utjämning, trots att det är en fråga som behandlas separat i EUs långtids budget som presenteras i maj. Utan sådana garantier ville de inte heller ge stöd för inriktningen på jordbrukspolitiken, vilket gårdagens omröstning handlade om.

Detta har hänt:

29 november 2017 presenterade jordbrukskommissionär Phil Hogan sina tankar om en ny Cap-inriktning i ett så kallat meddelande.

2 maj väntas EU-kommissionen meddelande om EUs budget för 2021-2027, där nedskärningar av Cap väntas till följd av Brexit.

Ett färdigt lagförslag om innehållet i Cap lägger EU-kommissionen fram tidigast 29 maj.

LÄS OCKSÅ: Ministrar röstar om framtida Cap