För nötköttsuppfödaren Sten Catoni har strulet med utbetalningen av EU-stöd pågått i tre år. I dagsläget väntar han på cirka 1,5 miljon kronor. – Den största frustrationen är att myndigheterna inte behöver ta något ansvar, säger han.
Med totalt 1 400 nötkreatur varav 250 dikor tillhör Sten Catoni landets största uppfödare. Merparten av djuren är mjölkrastjurar som kommer från sex–sju olika gårdar. Tjuruppfödningen är konventionell medan dikoproduktionen och all mark är ekologisk.
Av den totala omsättningen står de olika EU-stöden för cirka 25 procent vilket för Sten Catonis verksamhet innebär ungefär 3,5 miljoner kronor.
– De viktigaste stöden för vår del är ersättningarna för ekologisk produktion och för betesmarkerna. Här saknar vi delar av stöden ända från 2015 och framåt, säger Sten Catoni.
Varje dag loggar han in på sina två kundnummer hos Jordbruksverket för att se om några pengar har kommit in. Två eller tre gånger i månaden ringer han sin kontakt på länsstyrelsen i Skara för att kolla läget och skynda på utbetalningarna.
– Jag ringde så sent som i dag innan du kom. Beskedet jag fick är att de inte hinner med. Ändå har de sagt att det är de stora gårdarna som ska prioriteras.
I år har Sten Catoni vid fyra tillfällen haft kontroller av sin ekologiska verksamhet varav den sista ägde rum i oktober. Han har hittills inte sett några protokoll men fick intrycket att kontrollanterna inte hittade några större fel eller avvikelser.
Gården har cirka 700 hektar varav 250 hektar åkermark under plog. Resten är naturbeten och åkerbeten varav en del inom naturreservat. 250 hektar av betesmarken utgörs av regementet P4s övningsfält som Sten Catonis djur håller öppna.
– Vallebygden där vi finns passar bara för betesdjur. EU-stöden är ingen grädde på moset utan ersättning för utförda arbeten. Det är viktigt att betona, säger Sten Catoni.
Han har mångårig erfarenhet av styrelsearbete i framför allt Scan men också i andra av lantbrukets företag och organisationer. Sten är van att veta till vem han ska ringa för att få saker att hända – men nu fylls han av en sorts vanmakt.
– Det finns ingenstans att få hjälp och det är likviditeten som drabbas. Nu får jag vänta med att betala olika räkningar även om det förstås kostar mig i dröjsmålsränta. Nötköttsproduktion har en ledtid på 15–20 månader och binder upp ett stort kapital, konstaterar han.
Uppgivenheten blandas med ilska och frustration. Dagarna innan jul fick han veta att beslut om gårdsstödet, förgröningsstödet och nötkreatursstödet för 2017 kommer tidigast i mars–april nästa år. I dagsläget har han totalt cirka 1,5 miljon kronor att fordra.
– Vilken annan bransch skulle acceptera något sådant? Det är otroligt frustrerande att staten inte tar sitt ansvar samtidigt som det gärna pratas om hur viktigt lantbruket är, säger Sten Catoni.
FAKTA: Så stor andel av sina stöd har Sten Catoni ännu inte fått
2015
Miljöersättning betesmark: 15 procent saknas.
Miljöersättning vall: 15 procent saknas.
Ersättning ekologisk produktion: 15 procent saknas.
Ersättning ekologisk omställning: 15 procent saknas.
2016
Miljöersättning vall: 25 procent saknas.
Miljöersättning betesmark: 15 procent saknas.
Miljöersättning minskat kväveläckage: 5 procent saknas.
Ersättning ekologisk produktion: 15 procent saknas.
2017
Gårdsstöd: 100 procent saknas.
Förgröningsstöd: 100 procent saknas.
Nötkreatursstöd: 100 procent saknas.
Kompensationsstöd: 25 procent saknas.
Miljöersättning vall: 25 procent saknas.
Miljöersättning 2007–2013: 25 procent saknas.
Miljöersättning minskat kväveläckage: 25 procent saknas.
