Anna Ellström

Foderbord 1.jpg

Ekobonden Per Fredriksson bedriver växtodling och betesbaserad nötköttsproduktion nära Kinnekulle. När Riksrevisionen nyligen slog fast att lantbrukets klimatomställning går för långsamt, håller han med.– Eftersom regeringen nu misskött sig så hårt i två år kan Sveriges EU-böter bli en riktigt kännbar smäll. Det talar för att öka på klimatarbetet och då måste vi i jordbruket naturligtvis göra vår del, säger han.<h2>Ryckig finansiering av klimatåtgärder</h2>I sin granskning av regeringens arbete påpekar Riksrevisionen att finansieringen av klimatåtgärder inom lantbruket har varit ryckig. Det känner Per Fredriksson igen.– Våra myndigheter skickar många olika förväntningar på lantbrukarkåren att leverera på, som dessutom hela tiden ändrar sig.

Man står vid grind med kor i bakgrunden.

Per Fredriksson.jpg

Det gäller inte minst Klimatklivet och investeringsstödet.– Ena stunden erbjuds pengar för att byta oljepanna mot flis. &nbsp;Men när det väl är läge att byta torkpannan är det i stället tak för gödselbrunn eller ny inredning i lagården man kan få pengar till. Så stöden gynnar bara den som råkar vara i rätt fas just då, säger han.<h2>Saknas långsiktiga spelregler</h2>LRFs hållbarhetsexpert Markus Hoffman tror att många i lantbruket skulle vilja göra mer för klimatet om rätt förutsättningar gavs.– En statlig finansieringsplan för jordbrukets bidrag till klimatmålen skulle skapa mer långsiktiga spelregler, säger han.

Man står bredvid träd i grönskande skogsmiljö.

Markus 1.jpg

Stödet till fång- och mellangrödor nämner han som exempel på hur stor roll staten kan spela ner på fältnivå.– När det infördes ett femårsåtagande för minsta areal, halverades den odlingen nästan. Nu, med bara ettårsåtaganden, har den ökat till rekordnivåer, säger han.<h2>”Skulle inte lita på att få stöd för omställning”</h2>Rasmus Einarsson, forskare i hållbara livsmedelssystem på SLU, ser Riksrevisionens rapport som en smäll på fingrarna till regeringen, som inte hjälper lantbruket att ställa om, trots att det finns en outnyttjad potential av kostnadseffektiva klimatåtgärder som saknar styrmedel.– Regeringen sänder inte signalen att man vill driva politik för minskade utsläpp. Om jag var lantbrukare skulle jag inte lita på att få något stöd för att investera i omställningen, säger han.

Rasmus Einarsson.jpg

Per Fredriksson bekräftar bilden, och tycker inte det är rätt att han själv bär kostnaden för att minska det fossila avtrycket.– På grund av skatteåterbetalningen på fuldieseln betalar jag sex kronor mer för HVOn. Och elfordon med rena kilowatt från sol och vind är just nu bara en våt dröm, säger han.<h2>LRF: Har önskat biopremie</h2>Även inom LRF uppmärksammas problemet att den som kör på biodrivmedel idag inte kan söka återbetalningen.– Vi har försökt få till en biopremie för lantbrukare som använder rena biodrivmedel, men det har regeringen tyvärr inte lyssnat på ännu, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.Riksrevisionen föreslår att ersätta skattenedsättningen på diesel med ett konkurrensstöd som inte subventionerar användningen av fossila bränslen, exempelvis det tidigare föreslagna jordbruksavdraget.– Det är ett intressant och hyggligt träffsäkert alternativ, även om det behöver utredas mer. Men regeringen har inte gått vidare med förslaget, säger Lars-Erik Lundkvist.

Bransle 2.jpg

Lantbrukaren Per Fredriksson vill gå längre än så.– Det är först genom att enbart ge återbäringen till förnybara alternativ som HVO eller RME, som vi kan börja skifta. Vi har bara hållit på med fuldiesel i 140 år. Om vi förväntas fortsätta med det även de nästkommande 140 åren kommer vi ingenstans, säger han.I sin rapport uppmuntrar Riksrevisionen att fokusera mer på lantbrukets biogena växthusgasutsläpp, som är mycket större än de fossila. Stöd till beskogning av nedlagd odlingsmark, återvätning av organogen jordbruksmark och metanreducerande fodertillsatser är några av förslagen på kostnadseffektiva insatser.<h2>”Mer mular i lanskapet har bättre miljöpoäng”</h2>LRF står bakom Miljömålsberedningens förslag om ett engångsstöd på 50&nbsp;000 kronor per hektar för att återväta övergiven organogen jordbruksmark.– Och om inte medborgarna vill betala för fodertillskott via matpriserna får man undersöka om de i stället ska göra det som skattebetalare, säger Markus Hoffman.Lantbrukaren Per Fredriksson tror inte på fodertillskott som ett klokt sätt att minska utsläppen.– Mer mular i landskapet har bättre miljöpoäng och uppfyller fler konsumentkrav. Då känns det helt sjukt att stalla in korna för att kunna stoppa i dem tillsatser. Det gör ju också att lantbrukare hamnar i en ännu större beroendeställning till kemiföretag, säger han.

<a href="https://www.landlantbruk.se/riksrevisionen-foreslar-konkurrensstod-istallet-for-skattelattnader-pa-diesel">LÄS MER: Riksrevisionen föreslår nya satsningar på regeringens klimatarbete</a>

Ett långsiktigt politiskt stöd för en lönsam omställning skulle få fler inom lantbruket att investera för minskade utsläpp. Det menar både bonden, LRF-tjänstemännen och forskaren som Land Lantbruk pratat med.

Ett långsiktigt politiskt stöd för en lönsam omställning skulle få fler inom lantbruket att investera för minskade utsläpp. Det menar både bonden, LRF-tjänstemännen och forskaren som Land Lantbruk pratat med.

”Sveriges EU-böter kan bli kännbar smäll”

Lantbruk

I sin granskning av regeringens arbete påpekar Riksrevisionen att finansieringen av klimatåtgärder inom lantbruket har varit ryckig.

”Sveriges EU-böter kan bli kännbar smäll”

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera