På Facebook startade Mikael Bäckström, ordförande i LRF Jönköping, gruppen "Vi som vill avveckla livsmedelsverket". Och regionförbund av LRF rapporterar om telefonsamtal från mjölkbönder som känt sig ledsna och kränkta: "När ska resultatet av vårt slit få uppskattning?" har varit en återkommande fråga.
Myndighetens råd ses av många som förmynderi. Men det finns också anledning att resa frågetecken inför de livscykelanalyser, LCA, som verkets rekommendationer bygger på. LCA är ett verktyg som utvecklats för att mäta miljöpåverkan i industrin - i hela kedjan från råvaruutvinning till återvinning av den framställda produkten. Men hur väl passar metoden för biologiska processer?
De betande korna är delar i ett naturligt kretslopp, det drivs av solenergi som får gräset att växa. Korna omvandlar gräset - som vi människor inte kan äta - till högvärdiga näringsmedel; kött och mjölk. Det här är samspel som inte helt kan passas in i ingenjörernas fyrkantiga modeller.
En forskare som flera gånger har framfört invändningar mot LCA är Sten Ebbersten, professor emeritus vid lantbruksuniversitetet.
– När det gäller analys av naturens system (som jordbruk är en del av!) hamnar man ofta i "partiella analyser", men redovisar sällan detta; varigenom missförstånd i media och annorstädes lätt uppstår, kommenterar Sten Ebbersten.
Vi kan förstås strunta i livsmedelsverkets klimatråd, lika högaktningsfullt som många av oss struntar i rådet att välja lättmargarin i stället för smör.
Men det finns andra som lyssnar. Ett exempel på detta tog jag nyligen del av i min lokaltidning. Där berättas om föräldrar som protesterar mot att deras barn i förskolan serveras lättprodukter. Men kostchefen är bestämd: Livsmedelsverkets råd ska följas.
Livsmedelsverket har makt över maten, till barnen och till våra gamla och sjuka. Med den makten borde följa ödmjukhet inför komplicerade samband. Det fattas - tyvärr!