Johan Sedenius

Leende man med glasögon och blå kavaj, armarna i kors.

d2b5e262-089d-4f68-a952-69cc6339509f.jpg

Indexvärdet för årets andra kvartalet är 109, det vill säga tydligt på den positiva sidan. Undersökningen genomfördes i april. Nivån har varit densamma under de tre senaste kvartalen.– Lovande, sammanfattar LRFs riksförbundsordförande Palle Borgström resultatet på övergripande nivå och pekar samtidigt snabbt på att framtidstron varierar beroende på vilken del av det gröna näringslivet man frågar.Överlag, konstaterar rapporten, fortsätter den globala utvecklingen med handelspolitiska beslut, tullar och geopolitisk osäkerhet att prägla marknaden och med påverkan framför allt på kostnaderna för insatsvaror.<h2>Trenden går ned i växtodlingen</h2>Växtodlarna har i undersökningen haft en stadigt nedåtgående trend och stannar under andra kvartalet på index 91, vilket innebär en förväntad nedgång i konjunkturen. Sedan årets tre inledande månader har indexnivån för växtodlarna &nbsp;sjunkit med fem punkter.– Växtodlarna har två dåliga skördeår i bagaget, både 2023 och 2024, år som dessutom innebar ganska höga kostnader på insatsvaror. Även om gödningspriserna har gått ner i förhållande till när de var som allra högst ligger de fortfarande relativt högt i relation till spannmålspriset, säger Palle Borgström.Spannmålsmarknaden globalt är mättad. Världsmarknadspriserna är låga, signalerna är att det finns gott om spannmål och efterfrågan är svag, framhåller han vidare. En färsk prognos från det amerikanska jordbruksdepartementet USDA spår en hög skörd i världen även nästa säsong och det syns inga tecken på en prisuppgång.– Som producent är man pristagare både på det man köper och det man säljer. Många växt- och markodlare bevakar marknaderna och försöker sprida riskerna genom att sprida ut sina inköp och sin försäljning så att man inte lägger alla ägg i en korg. Sedan finns det positiva faktorer. Dieselpriset har i vår varit det lägsta på fem år och man har kunnat genomföra ett snabbt och effektivt vårbruk, säger Palle Borgström<h2>Rekordnivå i animaliesektorn</h2>Medan orosmoln svävar över växtodlingen är himlen ljusare för animalieproducenterna, vars index stiger till rekordnivån 115 i undersökningen. Bedömningen av prisutvecklingen har blivit mer positiv och inställningen till lönsamheten i sektorn är generellt optimistisk.&nbsp;Ett bekymmer som kvarstår är dock den kraftigt minskade slakten av nötkreatur. Slakten hittills i år är 15 procent lägre än under motsvarande period 2024, enligt rapporten. Under 2025 har antalet födda kalvar dessutom minskat ytterligare.– Räntorna är inte lika låga som de en gång var och producenterna har gått igenom en ganska tuff period. Man är försiktig och vill se en stabilt bra lönsamhet över längre tid innan man drar igång stora investeringsprojekt. Det tar fortfarande lång tid att få tillstånd och det är komplicerade och dyra processer. På köttsidan påverkas tillgången på djur av blåtunga och delar av sektorn lider fortfarande av torråret 2018 då man minskade besättningarna. På vissa håll har det varit begränsad tillgång på grovfoder även åren efter det.I ett generellt resonemang pekar Palle Borgström på att en del lantbrukare i spåren av mjölkkrisen för tio år sedan bytte inriktning från mjölk till dikor.– De lantbrukarna börjar bli 65-70 år och funderar på pension. Det finns inte direkt någon som tar över de företagen för de är för små att bygga en stabil framtid på. Det är en bidragande orsak till att vi tappar i antal födda kalvar.<h2>Stark skogsmarknad</h2>Skogsbruket ligger kvar på en hög indexnivå, 119, även om den har sjunkit något sedan den förra undersökningen.– Skogen har en väldigt stark marknad. Samtidigt finns det funderingar på om kunderna verkligen sväljer de ganska höga priser vi ser nu. Det är brist på råvara dels på grund av att vi inte kan importera dels på grund av att vi inte har så stora volymer från svenska avverkningar som vi har haft en period. Den starkare svenska kronan kommer att slå en del mot skogsindustrierna, säger Palle Borgström.

<h3>Delbranscherna Grönt index kvartal 2 2025</h3>VÄXTODLINGIndex 90,7. Trenden är tydligt negativ med en indexnivå fem enheter lägre än under årets första kvartal. Orsaken är främst låga världsmarknadspriser på spannmål, enligt rapporten. Till det kommer ökade gödningspriser.Handelspolitiska beslut, tullhot och andra geopolitiska faktorer sätter sin prägel på marknaden. I ett fördjupande avsnitt konstateras att svenska odlare bedriver sin verksamhet i en global, nyckfull väderekonomi där ett flertal faktorer som påverkar lönsamheten inte kan styras över.TRÄDGÅRDIndex 103,3. Nivån är stabil. Efterfrågan uppfattas som dämpad jämfört med föregående kvartal. En förstärkning av kronkursen innebär ökad konkurrens från importerade produkter.Frukt- och bärodlare samt plantskolor ser en mer dämpad konjunktur medan frilands- och växthusodlare är mer optimistiska. Kostnadsläget för insatsvaror är något bättre än under årets tre första månader. För vissa odlare tyngs kalkylen av åtgärder mot den invasiva lövplattmasken.FÖRÄDLING/TJÄNSTERIndex 106. Entreprenadföretag och småskaliga livsmedelsförädlare har en stabil och positiv syn på konjunkturen. Lägre dieselpriser och stärkt krona påverkar importen av maskiner och reservdelar positivt. Den nyligen införda gårdsförsäljningen innebär, enligt rapporten, att producenterna är mer positiva än vad mediebilden visar.Hästnäringen noteras alltjämt för en negativ konjunktursyn, även om det syns en ljusning vad gäller efterfrågan. En orsak till det kan vara att hushållen anser sig kunna spendera mer.ANIMALIERIndex 114,5. Nivån är rekordhög och bilden är genomgående ljus i sektorn. Nöt, mjölk, gris samt får och lamm är positivt inställda till konjunkturen, även ägg och fjäderfä har rört sig i den riktningen. Avräkningspriserna ligger på vad som beskrivs som en förhållandevis hög nivå. Producenterna är mycket positiva till lönsamheten.Samtidigt har slakten av nötkreatur minskat kraftigt. Färre djur har skapat brist på nötkött. Investeringarna i nötköttsnäringen släpar efter och är på en kritiskt låg nivå.SKOGSBRUKIndex 119,3. Fortsatt hög nivå men något lägre än under årets första kvartal. Historiskt höga priser för timmer, massaved och flis gör att lönsamheten inom skogen bedöms som mycket god.Av massa och pappersproduktionen exporteras cirka 90 procent, för trävaror är motsvarande andel cirka 75 procent. Förstärkningen av kronan försämrar konkurrenskraften på exportmarknaden och kan dämpa skogsägarnas intäkter.

Stabilt och positivt för det gröna näringslivet som helhet. Synen på konjunkturen skiljer sig dock kraftigt mellan delbranscherna. Skogsbrukarna är alltjämt de mest optimistiska medan växtodlarna under årets andra kvartal noteras för det lägsta värdet på ett år, visar Grönt näringslivsindex från LRF. Stigande kostnader för insatsvaror har bred påverkan.

Stabilt och positivt för det gröna näringslivet som helhet. Synen på konjunkturen skiljer sig dock kraftigt mellan delbranscherna. Skogsbrukarna är alltjämt de mest optimistiska medan växtodlarna under årets andra kvartal noteras för det lägsta värdet på ett år, visar Grönt näringslivsindex från LRF. 

Stabilt konjunkturläge men pessimism i växtodlingen

Ekonomi

Stabilt konjunkturläge för lantbruket totalt sett under andra kvartalet. Bland växtodlarna är framtidstron dock den svagaste på ett år, enligt Grönt näringslivsindex från LRF.

Stabilt konjunkturläge men pessimism i växtodlingen

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera