Skottorp Säteri satsar på ett hållbart företagande

Skottorp

För drygt 40 år sedan övertog Lars-Inge Gunnarsson föräldragården Skottorp Säteri med 90 kor. Nu är de fyra barnen med i verksamheten, företaget har blivit aktiebolag och korna har blivit 1 550.  Det halländska lantbruksföretaget är självförsörjande både på foder och el och satsar på hållbarhet i samtliga produktionsgrenar.

FOTO: CHRISTEL LIND

Nominerad till Årets Spjutspetsföretag 2024, finalist nummer 2

Hos spjutspetsfinalisten Skottorp Säteri AB ligger fokus just nu på vårbruket som kommit i gång efter en lång och blöt vår. Skottorp är självförsörjande på foder med växtodling på 3 300 hektar inklusive 650 hektar vall som ger fyra eller fem skördar. 
Samtidigt är det mjölken som är företagets huvudgren med 1 500 mjölkkor och en produktion på 16 miljoner kilo mjölk årligen på tre gårdar.

Men det började mera blygsamt. 1982 köpte Lars-Inge Gunnarsson föräldragården Ränneslöv med 90 uppbundna kor och 35 hektar växtodling. Det blev grunden till Skottorp Säteri AB och den expansion som fortfarande pågår. 
2018 ombildades den enskilda firman till aktiebolag som ett steg i ett kommande generationsskifte. Gemensamma ägare är Lars-Inge Gunnarsson tillsammans med barnen Karl-Johan, Erik, Anna och Elin som i dag är ansvariga för var sin produktionsgren.

Dammen på tre hektar byggdes 2020. Den bidrar till att säkerställa tillgången på bevattningsvatten men också som kvävefälla och för att ta till vara på näringsämnen och minska läckaget från dräneringarna. FOTO: CHRISTEL LIND

 Redan 2012 bildades ett gårdsråd med familjen och externa ledamöter och ordförande. Här sätts målen för verksamheten och även uppföljningar och avstämningar för utvecklingen i de olika grenarna.

– Med ett gårdsråd får du en utifrån- och in syn på verksamheten. Det har varit väldigt värdefullt att vi tidigt blev insatta och delaktiga i driften och verksamheten. Vi har kunnat förbereda oss under en lång tid på vad det innebär att vara delägare och därmed ett framtida generationsskifte, säger Anna Gunnarsson, som tillsammans med Lars-Inge visar runt när Land Lantbruk kommer på gårdsbesök.

"Vi har bra kalvhälsa"

Ett av de uttalade målen på Skottorp är hållbarhet i alla verksamhetsgrenar. 
När det gäller djuren handlar det till exempel om ett systematiskt arbete med djurhälsan. 

Årets Spjutspets 2024
Årets spjutspets arrangeras av Land Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, Ludvig & Co och LRF Ungdomen och prisar företag med basen i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som är hållbara, framgångsrika och innovativa.
Årets sex finalister presenteras i Land Lantbruk kommande veckor.

Fasta rutiner följs i stallet, regeln är begränsad användning av antibiotika och två gånger i veckan kommer besättningsveterinären på besök.

– Vi har få mastiter och låga celltal och en låg kalv- och ungdjursdödlighet. Vi har bra kalvhälsa men det har man bara tillsvidare. Det är en utmaning i större besättningar, säger Lars-Inge Gunnarsson.

Ett av två vindkraftverk på Skottorp. All el säljs till nätägaren Södra Hallands Kraft. FOTO: CHRISTEL LIND

Avelsarbetet är också en viktig del i djurvälfärden och särskild hänsyn tas till lätta kalvningar. 
I växtodlingen är strävan att inte köra rutinmässiga behandlingar.  Sprutningarna ska minska och enbart göras behovsanpassade, vid exakt rätt tillfälle och bara när det är gynnsamt.

Skottorp har också gått över till att transportera den spannmål och raps som inte går till eget foder utan säljs med lastbil istället för med traktor. Det går snabbare, lasterna blir större och dieselåtgången minskar.
Företaget har i dag 36 fast anställda medarbetare. Det är också ett ständigt flöde av praktikanter från naturbruksgymnasier och extrajobbare.
Skottorp tar också emot skoltrötta ungdomar från högstadie- och gymnasieskolor i närliggande Laholm.
 
– Det brukar vara någon elev per termin. Det är skolorna som tar kontakt med oss. Ungdomarna är hos oss en-två dagar i veckan för de behöver lite avlastning från det normala skolarbetet, säger Lars-Inge Gunnarsson.

Varje år hålls medarbetarsamtal och alla får gå externa kurser eller så samlas man kring ett tema på gården, som kalvhälsa eller semin. Inför säsong går växtodlarna också igenom olika managementprogram som används för effektivare körningen i fält.

– Här kan vi gemensamt se hur en förare har kört under dagen och prata om vad som kan göras bättre.  Det kommer också hit folk från bolagens supportavdelningar och går igenom vad som är nytt och vad som har förändrats för säsongen, säger Lars-Inge Gunnarsson.

"Alla känner sig delaktiga"

Medarbetarna inom växtodling får också åka på mässorna Agritechnica och Borgeby på betald arbetstid.

– För stallpersonalen är intresset i stället större för att åka till Elmia, säger Anna Gunnarsson.

Hon menar att det gäller att engagera medarbetarna. Ett sätt är att sätta upp tydliga mål för produktionsgrenarna och följa upp dem.
 
– I stallarna är vi till exempel noga med att tillsammans gå igenom alla siffror från kokontrollen, som dödfödda kalvar, produktion eller kalvningsålder. Vi som leder företaget jobbar också direkt i verksamheten varje dag. Sådant gör att alla känner sig delaktiga, säger Anna Gunnarsson.

Självförsörjande på el

Liksom på de flesta större lantbruksföretag är personalrekryteringen ett löpande problem. Ett sätt att göra arbetsmiljön i stallet mera attraktiv är att i så hög grad som möjligt minska tunga och monotona arbetsmoment. Skottorp har i dag mjölkrobotar i ett av fyra stallar och det kan mycket väl bli fler i framtiden, enligt Anna Gunnarsson.

– Med robotar blir jobbet mer av tillsyn och underhåll. Vi får se men det är helt klart ett bra alternativ, säger hon.

Anna Gunnarsson tror också på eldrivna inomgårdsmaskiner vilket skulle minska utsläppen och sänka bullernivån för människor och djur i stallet.
 
– Vi håller ögonen öppna för till exempel en eldriven minilastare inom några år, säger hon.

Rötkammaren är på 2 400 kubikmeter, gasmotorn är på 250 kilowatt och producerar i snitt över dygnet 200 kilowatt per timme plus värme. FOTO: CHRISTEL LIND

Eventuellt ökad elförbrukning är ingen stor fråga då Skottorp Säteri är självförsörjande på el tack vare ett långsiktigt arbete. Nu finns biogasproduktion, två vindkraftverk och solceller på gården.
Biogasanläggningen producerar förutom el också värme till gårdens hyresgäster, för att värma upp mjölkrum, verkstäder och egna bostäder.

– Ska du få bra ekonomi på gårdsbaserad biogasproduktion måste du ha avsättning för värmen också, säger Lars-Inge Gunnarsson.

Han startade satsningen på biogas redan 2011. Målet har varit att biogasen ska producera 1 miljon kilowatt per år och där är Skottorp i dag. Företaget satsar nu vidare på biogas och har fått en ansökan hos Klimatklivet beviljad om delfinansiering för att bygga ut kapaciteten med 50 procent. 
Gården har också sju solcellsanläggningar med en installerad effekt på 300 000 kilowatt.

– Vi har enbart satt upp dem på tak och har inte för avsikt att bygga på mark även om vi blivit intensivt uppvaktade av kraftbolag som vill etablera parker på våra marker, säger Lars-Inge Gunnarsson.

Dessutom finns två batterianläggningar där el från solcellerna lagras under dagen för att användas under natten. 
På gården finns också två vindkraftverk där elen säljs till nätägaren. Den senaste energiinvesteringen på Skottorp Säteri har inte något med lantbruk att göra utan är ett batteri för försäljning av frekvensutjämningstjänster till nätet. 
Är då målet för Skottorp Säteri att fortsätta växa? Inte nödvändigtvis svarar Lars-Inge Gunnarsson. 

– Men visst tittar vi på vad det finns för möjligheter framöver, hur vi kan utveckla verksamheten och vad vi kan göra bättre. Det är väl alla företagares vision, säger han.

Finalist 2: Skottorps Säteri

Bolagsform: Aktiebolag
Ägare: Lars-Inge Gunnarsson tillsammans med barnen Karl-Johan, Erik, Anna och Elin
Produktion: Mjölk, nöt, växtodling, energi, uthyrning av bostäder 
Areal: 3 600 hektar varav 1 000 hektar är egen mark. 
Odlar: Vall, spannmål, åkerböna och raps men också majs och sockerbetor. Större delen av arealen har tillgång till bevattning. 
Djur: Cirka 5 000 djur varav 1 500 mjölkkor, resten dikor, tjurar och en flock på 25 tackor
Antal anställda: 36, varav en tredjedel är kvinnor, plus praktikanter och extrajobbare

LÄS MER: I ett attraktivt företag har man roligt och vill framåt