Sparade träd vid avverkning skyddar viktiga svampar
Ett kalhygge utan sparade träd kan utplåna runt 75 procent av markens mykorrhizaarter som är livsnödvändiga för träden. Det visar en ny studie från SLU.
Ett kalhygge utan sparade träd kan utplåna runt 75 procent av markens mykorrhizaarter som är livsnödvändiga för träden. Det visar en ny studie från SLU.
Alla träd är beroende av samarbete med mykorrhizasvampar för att kunna ta upp vatten och näringsämnen, och Sveriges barrskogar är inget undantag. Därför är mykorrhizasvampars välbefinnande en förutsättning för skogsmarkers framtida produktivitet. Samtidigt är svamparna i lika hög grad beroende av träden.
I en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, konstateras det att de lokalt vanligaste mykorrhizaarterna finns kvar i marken även när få träd sparas, men som en mindre andel av det totala svampsamhället. Av de mindre vanliga mykorrhizaarterna däremot utrotades fler lokalt desto färre träd som fick stå kvar efter avverkningen.
I studien jämförde svampsamhället i marken i bestånd där 0, 30, 60 eller 100 procent av träden tagits bort. Resultaten visar att om 30 procent av träden sparades fanns det efter tre år mykorrhizasvamp i mer än 80 procent av alla jordprover som togs. Men om inga träd sparades sjönk frekvensen till omkring 50 procent. Mängden mykorrhizasvampar minskade också med 95 procent, och artrikedomen sjönk med 75 procent.
Av naturvårdsskäl sparas ofta en andel av träden vid avverkning, i Sverige vanligen 5 – 10 procent.
– Om vi sparar 5 procent av träden kommer vi förlora ungefär 75 procent av alla mykorrhizaarter i det lokala beståndet. Men även måttliga ingrepp, som 60 procent sparade träd, innebär en förlust av 30 procent av mykorrhizaarterna. Dessa förluster är svåra att ersätta. Det har beräknats att det tar i genomsnitt 90 år efter en avverkning innan mykorrhizasamhället är lika mångfaldigt som det var innan, men vissa arter förefaller ha svårt att återetablera sig över huvud taget, säger professor Anders Dahlberg till SLU:s hemsida.
Studien visar att träd som sparas vid avverkning har ett stort värde för mångfalden av mykorrhizaarter. De ger både fler och relativt mer förekommande svamparter i marken. Ovanliga svamparter kan dock försvinna helt från en plats och kan sedan vara omöjliga att återetablera.