Spannmålsodlarna: Risk för dyrt utsäde
Utsädet riskerar att bli både dyrt och sämre anpassat på grund av bristen, enligt Spannmålsodlarna.
Högre spannmålspriser och mindre tillgång på utsäde internationellt och nationellt har lett till att priserna på utsäde gått upp med omkring 20 procent. Trots att det ännu inte kommit något besked om utsädesdispens från EU är vissa utsädespriser uppe i 4,5-5 kronor per kilo.
– Om Sverige får dispens från EU kan förhoppningsvis handeln nöja sig med nuvarande prisnivå, annars får vi nog tyvärr räkna med betydligt högre priser, säger Johan Karlzén, ordförande för Spannmålsodlarna (Spmo).
Begränsad valfrihet
Om underskottet ska fyllas med importvara riskerar valfriheten starkt begränsad avseende kvalitet och sortval vilket i förlängningen påverkar både skördenivå, ogräsförekomst och möjlighet till avsättning, enligt Johan Karlzén.
– Kvarnar och mälterier har hårdare krav på sortrenhet än tidigare vilket kan ställa till det om varan inte är homogen. Ett skräckscenario är om vi får en kraftig utvintring av höstgrödorna, vad gör vi då? Det är kanske tid att se över vår beredskap inte bara på livsmedel utan även på förnödenheter till lantbruket.
Högre pris
Det finns maltkornsutsäde att få tag på i Europa, bland annat Sveriges mest använda sort RGT Planet. Men priset är högre delvis på grund av frakten, enligt Maria Norén, marknadschef för utsäde på Lantmännen Lantbruk.
– Om vi ska importera varan så är det över 6 kronor per kilo vi pratar om.
På Lantmännens utsädesanläggning i skånska Eslöv går produktionen av vårutsäde på högvarv, men hastigheten sänks av att utsädet som kommer in håller sämre kvalitet, inte minst när det gäller inblandning av främmande arter. Det innebär att en del partier måste rensas om.
– Det tar betydligt längre tid, nu för tillfället har vi haft en rensmaskin som har gått på omrens de senaste två veckorna och vi har fyra linjer. Så det är en kapacitetsminskning med 25 procent bara för att vi rensar om, säger driftschef Björn Råsberg.
Sämre grobarhet
Generellt är utsädets kärnor också mindre och grobarheten är sämre hos en del grödor, framför allt i havre och åkerböna. I dispensansökan till EU ber man om att få sänka grobarheten i stråsädsutsäde med fem procent till 80 procent och med 10 procent till 70 procent i åkerbönor. En lägre grobarhet innebär att utsädesmängden behöver öka vid sådd. Därför sänker Lantmännen priset.
– Det utsäde vi säljer med lägre grobarhet har vi ett lägre pris på för att kompensera att de behöver använda mer, säger Maria Norén.