Stellan Strand är tredje generationen på gården i Västra Spöland, cirka tre mil utanför Umeå. Där har han och frun Maud drivit mjölkproduktion sedan mitten på 1970-talet men nu är den eran slut.
– Vi hoppas att det finns någon ung som vill ta över, säger Stellan Strand.
Byn Västra Spöland ligger vackert utsträckt efter Vindelälvens södra sida. Maud och Stellans gård sträcker sig från byavägen ända ner till Vindelälvens strand.
När Stellan och Maud tog över på 1970-talet hade gården 13,5 hektar åker, några kor och några grisar och på den tiden behövde både Stellan och Maud arbeta även med annat.
Nu har gården drygt 100 hektar betesmark och åker. De har haft 26 mjölkkor men med ungdjur har de normalt haft ungefär 60 djur på gården. De har odlat allt foder själva, utom proteinet.
– Vi har levererat ekologisk mjölk och har väl egentligen alltid varit ekologiska fast inte på pappret, men till slut blev vi det på riktigt också, säger Stellan Strand.
Maud och Stellan har tre vuxna barn, men ingen av dem är intresserad av att ta över jordbruket.
– Pojken var faktiskt intresserad, men så kom kärleken in i bilden och då blev han bonde i Kalix i stället, berättar Stellan.
I maj i fjol hämtades de 26 mjölkkorna så nu står ladugården nästan tom.
– Jag har ju läst i tidningen om att en del går ut i ladugården och grinar och har undrat hur de är funtade, men nu gjorde jag det själv. Det var jättejobbigt, säger Stellan.
Efter 50 år som mjölkbonde är det mycket som sitter i ryggmärgen och det är många uppgifter med korna som han är van att utföra dagligen.
– Det kändes lite konstigt när djuren var borta. De hör ju när man pratar med dem och är nyfikna när man kommer. Det blir som en personlig kontakt och ibland ångrar jag nästan att vi tog bort korna, konstaterar han.
Stellan och Maud har inte riktigt kunnat släppa korna helt. Utanför köksfönstret går några stutar och några dräktiga kvigor kvar.
– Vi vill ju helst att kvigorna blir kvar för att någon tar över, men vi måste ju sälja dem om vi inte hittar någon ny som vill ta över, säger han.
Stellan tycker det är väldigt trevligt att ha korna gående runt huset.
– Man kan stå och prata med dem en stund mellan sysslorna som vi ändå har kvar, säger han.
Efter att de slutat med mjölkproduktionen har ett slags pensionärsliv infunnit sig för Stellan och Maud.
– Man känner sig nästan lite lat nu när man inte har ladugården att gå till på morgonen, säger Maud.
Det dagliga arbetet var också bra motion.
– Jag är visserligen lite bättre i knäet nu, men annars tror jag nästan att vi känner oss sämre än när vi jobbade varje dag, säger Stellan.
När det gäller växtodlingen så har de arrenderat ut en del av marken, men en del odlar de fortfarande.
– Vi håller i gång lite och hoppas att någon vill driva jordbruket vidare. Arrendera eller köpa det av oss. Är man lite driftig skulle man säkert också kunna öppna en liten gårdsbutik och sälja ekologiska produkter, säger Stellan.
Genom alla år som lantbrukare har Stellan varit engagerad i LRF. Han har bland annat varit ordförande i kommunavdelningen i Vännäs.
– Jag måste säga att vi har en fantastiskt bra kommun här som verkligen förstår hur viktigt jordbruket är och vi har alltid haft ett väldigt bra samarbete, säger Stellan.
I sitt LRF-engagemang har Stellan bland annat informerat om jordbruket genom Bonden i skolan.
– Det var faktiskt väldigt gruvsamt och man tror inte man ska klara av det, men en bonde har ju svar på alla frågor, säger Stellan och skrattar.
Ålder: Stellan är 71 år och Maud är 72 år.
Var: Västra Spöland, Vännäs kommun
Verksamhet: Avslutad mjölkproduktion. Har haft 26 mjölkande kor och totalt ungefär 60 djur. Växtodling på cirka 100 hektar varav en del numera arrenderas ut.
Övrigt: Söker någon som vill ta över jordbruket.
