Social hållbarhet kan till exempel handla om hur företaget tar hand om sin personal, agerar i arbetsmiljöfrågor eller om det finns en policy för medarbetarnas kompetensutveckling men också om sådant som möjligheten att ta föräldraledigt.
– Och minst lika viktig är hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för bonden själv. Du som driver företaget och måste också få möjlighet till återhämtning och kunna vara ledig efter jobbet under de perioder det går. Så är det inte överallt i dag, säger Katarina Wolf.
I tävlingen bedömer juryn de nominerade bidragen efter tre hållbarhetskriterier. Det är ekonomisk hållbarhet, företaget ska ha visat vinst under tre år, men här finns också krav på miljömässig och social hållbarhet. Och alla tre hållbarhetsperspektiven hänger ihop och är lika viktiga när finalisterna vaskas fram och vinnaren ska koras, understryker Katarina Wolf.
Hon upplever att frågan om social hållbarhet kan vara en stor utmaning på många håll och tror att en förklaring är att branschen är ekonomiskt pressad.
– Är du egenföretagare och vill att företaget ska runt ett år till är det nog det som får stryka på foten först när du prioriterar. Det är inte heller sällan den som äger företaget som också jobbar längst dagar, säger hon.
En annan förklaring kan också hänga ihop med att det finns en mentalitet i jordbruket av att ”den som jobbar flest timmar vinner” eller ”gör man inte 60 timmar i skörd utan att ta paus så är man ingen riktig bonde”.
– Den bilden finns ju och det är väldigt tråkigt. Jag tror att vi skulle behöva gå åt andra hållet attitydmässigt så kanske vi skulle komma en bit i alla fall, säger Katarina Wolf.
Hon tycker sig se att social hållbarhet i företag inom de gröna näringarna också kan vara något av en generationsfråga. I dag är kraven högre på en sundare personalpolitik. Den arbetsgivare som inte lyckas ge medarbetare en bra balans mellan arbete och fritid kan helt enkelt få det tuffare att rekrytera och behålla nyutbildad personal.
Hon pekar samtidigt på att det finns många goda exempel, något som inte minst märks bland de nomineringar juryn får in till Årets Spjutspetsföretagare.
– Jag tänker särskilt på ett tvåmansföretag som var nominerat i fjol och som hade inskrivet i sin affärsplan att de skulle ha semester och vara lediga tre veckor varje sommar oavsett arbetsbelastning. Sådana bitar väger vi också in när vi utser Årets Spjutspetsföretag, säger hon.
Vad hoppas du på av nomineringarna till årets tävling?
– Att det blir en bra spridning på produktionsgrenar bland bidragen. Det är kul att jämföra företag med olika inriktning och storlek och det ger också en bra bild av läget i hela branschen. Sedan hoppas jag att vi får in fler bra exempel på företag som satsar på sin personal även om alla hållbarhetsaspekter måste vara med för att gå vidare till final, säger Katarina Wolf.
Årets spjutspetsföretag 2025
Tävlingen arrangeras av Land Lantbruk, Ludvig & Co, Swedbank & Sparbankerna och LRF Ungdomen.
Nomineringarna skickas in till www.ludvig.se/spjutspets senast den 21 februari.
Tävlingskriterier:
Företaget ska ha sin bas i de gröna näringarna.
Ha miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara investeringar och mål.
Vara innovativt och ha en affärsplan med goda framtidsutsikter.
Vara lönsamt och ha gett vinst de senaste tre åren.
Alla bidrag granskas av tävlingens jury som utser sex finalister.