Vi har under flera år arbetat med att ta fram en civilingenjörsutbildning i jord- och skogsbrukssystem, som syftar till att möta behoven av teknikutveckling inom dessa näringar och ett hållbart brukande. Vi håller tummarna för att ansökan ska gå igenom. Det skriver Pär Forslund, prorektor vid SLU.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på ledartexten Land Lantbruk: Dags att återstarta utbildning för teknikagronomer | LLB av Anna Nilsson i nummer 35 debattartikeln Vi vill se att SLU satsar på agronomutbildningarna av Agronomförbundets ordförande Hulda Wirsén i nummer 41.
Hulda Wirsén uppmanar i debattartikeln att SLU måste satsa på agronomutbildningarna. Motivet är att Sveriges livsmedelsförsörjning behöver säkerställas, och att agronomer här spelar en central roll. Som prorektor på SLU kan jag inte annat än instämma med Hulda Wirsén, och jag vill understryka att SLU nu liksom tidigare satsar på agronomutbildningen.
Som enda lärosätet i Sverige som utbildar agronomer, är det mycket viktigt att SLU kan förse samhället med den lantbrukskompetens som behövs för såväl Sverige som de aktörer som verkar inom sektorn. SLU har länge arbetat för att utbilda så många agronomer som möjligt. De inriktningar som finns i dag inom agronomutbildningen är alla av hög kvalitet, men ett stort och långvarigt problem har varit att söktrycket till utbildningarna varit lågt. För att försöka vända detta omstrukturerade SLU för några år sedan den femåriga utbildningen till ett 3+2-system, där de fem åren delades upp i en treårig kandidatdel och en tvåårig masterdel. Revideringen innebar ingalunda att utbildningen till agronom och agronomexamen försvann, utan de finns kvar men genom en annan struktur. Vi delar Hulda Wirséns syn på att yrkesprofessionen är central.
Utbildningens innehåll ändrades inte heller på något påtagligt sätt vid omstruktureringen då vi betraktar det som relevant och bra, och vi uppfattar att arbetsgivarna delar vår bedömning. Som grund för revideringen av agronomutbildningen stödde vi oss bland annat på information från undersökningar bland unga, till exempel Ungdomsbarometern, om vad som attraherar dem i valet av högskoleutbildningar. Studenternas efterfrågan tillsammans med arbetsgivarnas kompetensbehov är de två faktorer som vi och alla andra lärosäten ska förhålla oss till i de utbildningsutbud vi erbjuder.
Den nya strukturen har funnits sedan 2021, och vi har kontinuerligt följt utvecklingen avseende framför allt söktryck och genomslag av utbildningsinformation. Beträffande söktryck kan vi inte se några tydliga förändringar, men pandemiåren påverkade söktrycket till högskoleutbildningar i hela Sverige så slutsatser är inte enkla att dra. Om vi ser anledning till att förändra utbildningarna eller informationen för att bättre motsvara presumtiva studenters förväntningar är vi naturligtvis öppna för att göra det. För att nå fram dessa ungdomar är dialog och samverkan med arbetsgivarna en viktig del. För att lyckas få fler sökande till agronomutbildningen behöver SLU kunna presentera en attraktiv utbildning och arbetsgivarna ett attraktivt arbetsliv. Ur de ungas synvinkel är det ett livsval som börjar med en utbildning och fortsätter med ett helt arbetsliv.
Hulda Wirsén påtalar betydelsen av både bredd och spets i agronomutbildningen, vilket SLU instämmer i. Det pågår vid SLU ett kontinuerligt arbete med att upprätthålla både bredd och spets genom forskningsanknytning, omvärldsspaning och, inte minst, dialog med lantbrukssektorn om dess behov.
Ett sådant behov framfördes av Anna Nilsson i en ledartext i Land Lantbruk nummer 35. Det finns ett skriande behov av personer med "både teknisk kompetens och förmåga att använda den i ett agrart sammanhang”, för att citera ledartexten. SLU:s omvärldsanalys har landat i samma slutsats. Det handlar om sektorns konkurrenskraft och hur den beror på möjligheten att anställa personer med rätt kompetens. Vi har under flera år arbetat med att ta fram en civilingenjörsutbildning i jord- och skogsbrukssystem, som syftar till att möta behoven av teknikutveckling inom dessa näringar och ett hållbart brukande.
En förutsättning för att starta utbildningen är att få tillstånd för civilingenjörsexamen, och en ansökan om examenstillstånd är inskickad till regeringen. I processen för att ta fram ansökan har många viktiga företrädare för såväl skogs- som lantbrukssektorn konsulterats i en referensgrupp. Samtliga har visat starkt stöd till våra planer genom avsiktsförklaringar som bilagts ansökan. Vi håller tummarna för att ansökan ska gå igenom.
Det är en kompetens som verkligen behövs för de gröna näringarna, och SLU vill kunna komplettera sitt utbud av lantbruks- och skogsutbildningar med denna inriktning.
Pär Forslund
Prorektor vid SLU
