Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sedan ungefär tio år tillbaka växer den svenska skogen allt mindre. Det finns små hack i kurvan, men nästan varje år är tillväxten lite mindre än året innan. För att beskriva en händelse finns en gammal regel att man ska svara på när, var och hur. På de två första frågorna har vi bra svar, men märkligt nog inte på den tredje frågan.
Den svenska skogsforskningens stolthet Riksskogstaxeringen ger tydliga besked om vad som hänt.. Tillväxten toppade för drygt tio år sedan med omkring 130 miljoner kubikmeter och att den nu sjunkit till omkring 115 miljoner kubikmeter. Statistiken ger mycket exaktare uppgifter, men eftersom det ändå är uppskattningar nöjer vi oss med den exaktheten.
En tydlig beskrivning av vad som hänt är tabellen över den årliga diametertillväxten. Den låg ganska stabilt kring 2,5 millimeter per år till några år efter 2010 då den började sjunka och är nu 2 millimeter. Riksskogstaxeringen redovisar också varje trädslags tillväxt i våra olika län. Den minskande tillväxten finns i hela landet, men är tydligast i södra Sverige. Så även frågan "var" får ett klart svar. Däremot har vi inga tydliga svar på frågan om "hur". Oftast anges långtidseffekter efter torkan 2018, granbarkborren och betesskador som orsak. Men det är långt ifrån exakt, och nedgången började åtminstone fem år före torkan 2018. I ATL redovisar Lars Lundqvist, docent i skogsskötsel vid SLU i Umeå, en helt ny teori. Att skogen växer mindre beror på att det blåser mindre. Enligt teorin behöver träden en stabilare bas när det blåser mer, och blir därför tjockare nedtill. Blåser det mindre behöver inte trädet vara lika tjockt. Men blåser det verkligen mindre, är den första naturliga invändningen. Ja, statistik från SMHI visar att maxvindarna minskat något sedan 2013. Men det är inte någon stor nedgång.
Nästa steg av ifrågasättande handlar om trädens inre mekanismer när det växer, och det kan jag helt enkelt ingenting om. Så det får skogsforskare bedöma. Men att det kommer en så här avvikande teori visar att vi vet förvånande lite om varför vi har en så stor nedgång av tillväxten. Skogen är viktig för Sverige på alla sätt. Ekonomiskt betyder skogen efter förädlingen i skogsindustrin över 200 miljarder kronor per år. Att vi inte vet mer om varför basen för en så här viktig del av svensk ekonomi sviktar är genant för skogslandet Sverige.
Tidigare utredningar har visat att vi vet mycket om vilka åtgärder som skulle öka tillväxten. Så det är bara att sätta igång. Däremot verkar vi veta för lite om hur trädet fungerar och vad som minskar tillväxten. Det är en fråga som bör få SLU att fundera över om vi forskar om rätt saker.