Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I en tid när de flesta människor inte har några direkta kopplingar till lantbruk, blir det än mer viktigt att när vi förklarar de gröna näringarnas förutsättningar, möjligheter och problem, att vi ramar in det vi vill föra fram i en kontext, i ett sammanhang. Förr hade fler människor någon form av koppling till lantbruket. Man hade en mormor och morfar på landet, man hade en farbror som hade gård. Avståndet mellan mat och dess ursprung ökar, vilket gör det svårare att förklara lantbrukets betydelse för både politiker och allmänhet. Därför måste vi skapa nya referenspunkter och ta mottagarna in i ett sammanhang som gör det lättare att förstå våra frågor. Vi behöver ta med dem in i kontexten.
I min roll som ordförande möter jag ofta politiker och myndighetspersoner för att diskutera det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och behovet av förbättrad lönsamhet. I en orolig värld och med ett förändrat klimat växer förståelsen för våra perspektiv långsamt. Genom att hålla möten ute på gårdar tillsammans med lantbrukare kan vi skapa en starkare närhet och tydlighet i våra budskap. Att möta politiker på fältet ger en kraftigare effekt, då de får insikt i lantbrukets vardag, vilket stärker våra argument.
Likadant gäller för möten med allmänheten, som är våra konsumenter. Inom marknadsföring talar man om att nå både hjärtat och hjärnan med sina budskap, men jag vill påstå att även sammanhanget är centralt för genomslag. Ett exempel är Ölands Skördefest i september, som lockar över 200 000 besökare. Ett mecka för mat- och konstintresserade från hela Sverige. Ostfestivalen i Mörbylånga, arrangerad av LRF Sydost och kommunen, är en av festivalens höjdpunkter med över 20 000 besökare på två dagar. Här erbjuds provsmakningar och möten där vi kan föra samtal om lantbrukets framtid.
Under skördefesten skapar vi en miljö där människor upplever svenskt lantbruk med alla sinnen. I LRFs tält anordnar vi bland annat mjölkprovning, där besökarna får smaka och lära om hur faktorer som kornas foder påverkar mjölkens smak. Vad har kossorna ätit? Hur kan den bli så gräddig? Denna sensoriska upplevelse öppnar för samtal om bredare frågor som biologisk mångfald, landsbygdsutveckling och svensk matberedskap. Här möter vi oftast en positiv respons och kan bygga förtroende genom samtalen. Ytterst sällan hör jag kritik mot näringen.
Att ta del av dessa möten, där besökare får uppleva lantbrukets alla sidor, är avgörande för att öka förståelsen. Genom att låta människor känna, smaka och diskutera lantbruket växer deras engagemang. Detta sammanhang är viktigt för att få genomslag för våra frågor och skapa en grund för framtida stöd och medvetenhet kring lantbrukets betydelse i samhället.
Roger Gustafsson,
ordförande LRF Sydost