”Skolor serverar klimatpekpinnar till lunch”
Området om olika livsmedels klimatpåverkan är inte fullt utforskat, därför bör man inta en ödmjukare inställning till uppgifterna, menar Kerstin Davidson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Skyltar med färgglada gubbar - så kallade emojis - i skolmatsalen ska få barnen att fundera över klimatpåverkan av den mat de äter. Potatis, morötter och lök illustreras med glada gula gubbar, vilket betyder "jättebra". För grytbitar av nötkött och köttbullar blir betyget "dåligt", visat med ilsket röda gubbar.
Så såg det till exempel ut på matborden när det i förra veckan var klimatvecka i skolorna i Skara och Falköping.
Avsändaren är en grossist som säljer potatis och rotfrukter till kommunerna. Grossisten tillhör kunderna till statliga forskningsinstitutet Rise och har hämtat uppgifter från den klimatdatabas som Rise har byggt upp.
Falköping, en av landets kotätaste kommuner, stämplar alltså egna bönders produktion som dålig under klimatveckan, även om man serverar nötkött andra veckor. Och hur tänker man i Skara, där HK Scan, med tillverkning av köttbullar, är en av de största arbetsgivarna?
Budskapen som serveras barnen är givetvis grovt förenklade. Det är exempelvis stor skillnad på nötkött och nötkött, beroende på var och hur det är producerat. Man vet att gräsmarker är viktiga kolfällor, men det är inget som Rise i dag tar hänsyn till i sin klimatdatabas. Rise mäter bara utsläpp. Skälet är, uppger Leif Lundin, chef för livsmedels- och jordbruksavdelningen på Rise, att det ännu inte finns tillräckligt med data och ett robust sätt att mäta.
Det här innebär att tvärsäkra påståenden om livsmedels klimatpåverkan inte borde baseras på uppgifterna från databasen. Man bör vara ödmjuk inför att området inte är fullt utforskat.
Man kan också fundera över vad skolan gör för att förebygga ätstörningar, något som blir allt vanligare hos unga. Undersökningar visar att var tredje ung kvinna plågas av klimatångest. Så många som drygt hälften av flickor och kvinnor mellan 15 och 24 år undviker rött kött, främst av miljöskäl.
Med de grovt tillyxade pekpinnarna bidrar skolan till ungas skräck för näringsrika livsmedel. Och nyttan med klimatveckan? Så här skriver en pedagog i Skara på sociala medier: "Undrar dock hur klimatsmart det är att vi slängt så otroligt mycket mer mat denna vecka än vad vi vanligen gör."
Skolorna borde lära barnen sund matglädje i stället för att skrämma dem med plakatbudskap till lunch.