Skogsstyrelsen ska ge råd om kalhyggesfritt

– Policyn behövs som ett verktyg för kvalitetssäkring av kalhyggesfritt skogsbruk. Vi ger ju råd till skogsägarna och vi övervakar så att lagen följs. Och då är det viktigt att vi ger de bästa råd som går att få, förklarar Sverker Rosell, skötselspecialist på Skogsstyrelsen i Karlstad.

– Vi vill ge markägaren en så objektiv och neutral information som möjligt om fördelar och nackdelar med kalhyggesfritt.

Skogsstyrelsen ska även utbilda sina egna konsulenter ute i distrikten i kalhyggesfritt skogsbruk. Målsättning är att det ska finnas någon som är kunnig i kalhyggesfritt på varje distrikt, berättar Sverker Rosell.

Han säger att Skogsstyrelsen kommer att ge skogsägarna råd både aktivt och när de frågar efter det.

– Vi tänker oss både och. Om det till exempel kommer in en avverkningsanmälan och vi ser att här finns det förutsättningar för kalhyggesfritt och det vore bra med hänsyn till naturvärdena på platsen, då skulle i alla fall jag se att vi aktivt verkar för det alternativet.

– Även om man bedriver hyggesfritt skogsbruk så kan man få problem om du gör det på ett felaktigt sätt – på icke lämpliga marker, om du gör för stora uttag och så vidare. Och det är sådant som vi kommer att ta upp i utbildningen, till exempel vilka bestånd som lämpar sig för kalhyggesfritt och vilka motiv som bör ligga bakom.

Sverker Rosell kan även se annat än naturvärden som ett motiv till att välja kalhyggesfritt.

– Det kan även finnas skötselmotiv, till exempel sumpskogar där det blir för blött om du kalavverkar och för svårt att få upp ny skog. Och det kan vara motiverat i skog som gränsar till vattendrag.

Hur stor andel av våra skogar kan vara lämpade för kalhyggesfritt?

– Vår uppfattning är på en mindre del av skogsarealen, kanske upp till en fem-tio procent.

– Det vi menar är snarare att vi i dagsläget inte tror att trakthyggesbruket kommer att minska i nämnvärd omfattning.