Till skillnad från biotopskydd och de ordinarie naturvårdsavtalen, som bara gäller ett begränsat område eller en avdelning, så gäller fastighetsavtalet hela fastigheten.
– Grundkraven för att upprätta fastighetsavtal är att det finns en skogsbiologisk värdekärna och att minst 15 procent av skogsmarken har målklasserna NO eller NS i en grön skogsbruksplan, säger Stefan Eklund, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.
– Men fastighetsavtalet innebär också att miljövärden, utöver de redan kända, bevaras genom stor detaljhänsyn till natur-, kultur- och sociala värden vid skogsbruksåtgärder även på de delar av fastigheten som är produktionsmark.
Fastighetsavtalen kan tecknas för 10 till 50 år. Ersättningen till markägaren baseras på virkesbortfallet för de delar av fastigheten som klassats med naturvårdsmål. Dessutom ingår en dags kostnadsfri skötselrådgivning per år. Markägare med fastighetsavtal har möjlighet att söka så kallat Nokås-bidrag för merkostnaden för att upprätthålla eller återskapa natur- eller kulturvärden på de områden som är klassade som produktionsskogar. I avdelningar som är NS-klassade kan man söka bidrag för hela kostnaden för åtgärden.
– Fastighetsavtalen vänder sig främst till skogsägare som har ett uttalat intresse att bedriva ett skogsbruk med höga ambitioner för naturvården, både för den skog där syftet är att bevara och öka naturvärden och för den skog som brukas som produktionsskog, säger Stefan Eklund.
I slutet på fjolåret upprättades det första fastighetsavtalet med en markägare söder om Stockholm. Under 2014 har Skogsstyrelsen avsatt 2,3 miljoner kronor specifikt för fastighetsavtal, och ambitionen är att varje distrikt ska upprätta minst ett avtal vardera under året.