Helena Gohde

Man går längs tunnelbaneperrong medan ett blått tåg närmar sig i bakgrunden

utbo4.jpg

<p>Utboägandet, det vill säga skog som ägs av en person som inte bor i kommunen där skogen finns, har ökat sedan millennieskiftet och omfattar nu ungefär en fjärdedel av skogsmarken i Sverige. Däremot minskar andelen utbor, vilket enligt Skogsstyrelsen kan tyda på att större enheter köps och ägs av utbor i större utsträckning. Störst andel utboägd skogsmark finns i Jämtland, där 38 procent ägs av utbor.&nbsp;</p><p>En av dessa är Pär Gunnarsson, Bromma. Sedan ett par år tillbaka är det han som sköter fastigheten och skogen i Vålbacken utanför Brunflo i Jämtland, trots att det fortfarande är hans mamma som äger den.</p><p>– Jag tar besluten i hennes namn nu genom en framtidsfullmakt, säger han.</p>

<h3>Fakta: Skogsägandet i Sverige</h3><p>Störst andel utboägd mark finns i Jämtlands län med 38 procent, följt av Dalarnas län med 34 procent.&nbsp;</p><p>Utboägandet i Jämtland har ökat från 7,7 procent år 2000 till 38 procent 2024.</p><p>Störst andel närboägande finns i Gotlands län med 81 procent följt av Uppsala län med 78 procent.</p><p>Tre av fyra skogsägare bor inom tre mils radie från sin skogsfastighet. I Norrland generellt något längre på grund av stora avstånd.&nbsp;</p><p>Två procent av de svenska skogsägarna är bosatta utomlands.</p><p>Sex av tio skogsägare har ärvt sin skog, en fjärdedel har köpt skogen på den öppna marknaden och den andelen har ökat över tid.</p><p>Antalet enskilda skogsägare fortsätter att minska och har det senaste året blivit cirka 1 000 färre. De är nu totalt 308 565 personer men äger ändå lika mycket produktiv skogsmark som året innan.</p><h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen, Mera skog</h3>

<h2>Bor i Bromma</h2><p>När Pär Gunnarsson växte upp på släktgården födde hans mamma upp travhästar och förutom skog finns flera hektar åkermark. Den arrenderar han ut och i bostadshuset på gården har det bott hyresgäster i flera år.</p><p>– De ser till att allt fungerar. Det har varit viktigt att det inte står tomt, både för gården och för att det blir väldigt deppigt för byn. Vi har ett torp som vi bor i när vi är där, säger han.</p><p>Själv bor han sedan länge i Bromma där han driver en mäklarfirma. Frågan har varit uppe på bordet, men familjen har bestämt sig för att inte flytta utan leva sina liv i Stockholm.</p><p>– Vi är uppe på jul, påsk och på sommaren, och jag själv hälsar på mamma en gång i månaden. Det är inte omöjligt att vi flyttar på sikt, men vi kan inte låta allt stå tomt i 20 år, säger Pär Gunnarsson.</p>

SkaÌrmavbild 2026-02-25 kl. 13.25.17.png

<h2>Omsätter idéer</h2><p>Under tiden sköter han skogen på distans, med hjälp av Jämtskogsägare i samverkan. Där får han hjälp med att omsätta sina idéer och tankar kring skogsskötsel till praktik.</p><p>– Jag har ett intresse men kan inte göra det själv och det var den funktionen jag sökte. Som mäklare gillar jag att jag inte säljer virke direkt till dem utan att de fungerar som en mellanhand. Den kostnaden tror jag att jag får igen, säger Pär Gunnarsson.</p>

Leende man i kappa och halsduk på en tågperrong

utbo5.jpg

<p>Avståndet mellan Bromma och Brunflo är långt men det är enligt Pär Gunnarsson inte det största hindret för ett aktivt skogsbruk.</p><p>– Den största begränsningen är att jag saknar kunskapen. Sedan är det så klart svårare att få till att vara i skogen, men jag tror inte att jag hade varit mer ute och jobbat i skogen även om jag hade bott i Östersund. Jag tror att skogen sköts mer professionellt när jag inte bor där men jag hade sannolikt lärt mig mer, säger han.</p><h2>Ska vara roligt</h2><p>Som utboägare uppskattar han att ha någon som han upplever vill hans bästa och kan ge råd och stöd utifrån hans önskemål, tills det är dags att lämna vidare till nästa generation.</p><p>– Jag ser det som att det är mitt ansvar nu under en period, sedan ska jag lämna över. Det är mycket ansvar men jag har bestämt mig för ett par saker: Inte vara rädd för att förändra och att det ska vara roligt och lustfyllt med skogen. Det är viktigt att det finns en långsiktighet. Jag vill sköta skogen med respekt för det som har varit, för grannarna och för helheten. Man vill ju inte vara stockholmaren som åker upp och skövlar, säger Pär Gunnarsson.</p><h2>Fler utbor</h2><p>På det Östersundsbaserade skogsföretaget Jämtskogsägare i samverkan har man märkt av en ökande andel utboägare bland kunderna.</p><p>– Det pågår ett stort generationsskifte som varit på gång under lång tid. Det sker inte över en natt men det medför att en ökad andel av skogsägare är utbor och vi ser även en ökande andel kvinnliga skogsägare, säger Erik Björklund, VD och skogsinspektor i företaget.</p><p>Behoven som den nya generationens skogsägare har ser lite annorlunda ut men enligt Erik Björklund har de allra flesta en stark koppling till platsen och skogen trots att avståndet kan vara stort.</p>

Leende man i svart tröja står lutad mot träd i grön parkmiljö

Erik BjÃ¶rklund (2).jpg

<p>– Man kanske bor i Skåne eller Stockholm men har starka känslomässiga band till fastigheten och tillbringar en stor del av fritiden där. Traditionellt har skogsägaren varit en herre som bor på fastigheten och har kunnat den väl. De har sagt 'så här vill jag göra' och så har vi hjälpt dem att genomföra det. Utbor har oftare behov av att ha en konkret långsiktig plan över skogliga åtgärder över tid i kombination med att planera kassaflöde och beskattning, säger han.</p><h2>Beroende av rapporter</h2><p>Erik Björklund upplever att utbor ofta tar till sig informationen väldigt bra och att många har ett stort intresse av att lära sig men samtidigt blir det också allt vanligare att företaget får ta en förvaltarroll.</p><p>– Vissa är väldigt intresserade och engagerade och vill vara med medan andra vill att vi sköter allt. Precis som skogen ser olika ut är skogsägare olika och man måste skräddarsy utifrån varje kunds behov, säger han.</p><p>En gemensam nämnare för de allra flesta utbor är att vara beroende av löpande lägesrapporter efter stormar, tung blötsnö eller att de beställda åtgärderna blir som tänkt.</p><p>– När man inte kan vara närvarande själv är det viktigt att ha någon som kan inventera och eventuellt göra de åtgärder som krävs. Man blir ganska utlämnad när man inte kan vara där. Även om man lägger all sin lediga tid så kan man inte vara på plats hela tiden, säger Erik Björklund.</p><h2>Avsätter frivilligt</h2><p>Men han ser även att det finns fördelar med att ha lite distans till skogen och fastigheten.</p><p>– Man blir inte lika hemmablind. Jag upplever att många är duktiga på att planera långsiktigt och att investera i viktiga åtgärder som röjning och bygga vägar. Man kan lättare se intäkterna tio, tjugo år framåt. Utbor är generellt duktiga på frivilliga avsättningar och ser värdet i att sätta av områden, säger Erik Björklund.</p>

<h3>Fakta: Pär Gunnarsson</h3><p>Bor: I villa i Bromma.</p><p>Ålder: 45 år.</p><p>Familj: Frun Ylva och barnen Lovisa och Oscar.</p><p>Gör: Driver Fastighetsbyrån i Bromma tillsammans med några kollegor.</p><p>Skogen: En mindre fastighet i Vålbacken strax utanför Brunflo i Jämtland på 43 hektar, varav den största delen är skog.</p>

<p>Statistik andel utboägd skog per län.</p><p><a href="https://lrfonline-my.sharepoint.com/:x:/g/personal/helena_gohde_lrfmedia_se/IQDK9FQ4S3TNQK-mkelVRESvAe42sBRDUdBbPKVfYzVFGmY?e=hOJyWE">https://lrfonline-my.sharepoint.com/:x:/g/personal/helena_gohde_lrfmedia_se/IQDK9FQ4S3TNQK-mkelVRESvAe42sBRDUdBbPKVfYzVFGmY?e=hOJyWE</a></p><p>Antal bruksenheter med fördelning på utboägande och län år 2024.</p><h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen</h3>

<p>Med över femtio mil till skogen är det svårt att vara på plats om något händer. För utboägaren Pär Gunnarsson är det därför viktigt att ha en förlängd arm, ett vakande öga och ett par stövlar i mossan som håller koll på skogen åt honom.</p><p>På skogsföretaget Jämtskogsägare i samverkan har antalet utboägare ökat bland kunderna.</p>

Brommabon Pär Gunnarsson sköter släktgården och skogen i Brunflo med lokal hjälp.
– Jag tror att skogen sköts mer professionellt när jag inte bor där, säger han.

Så sköter han skogen på distans från Bromma

Skogsbruk

Så blir skogsägandet roligt och lustfyllt – även som utbo i Stockholm med skog i Jämtland.

Skogsskötsel på distans – så fungerar det för utboägare

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera